Nu väntar världen på Sofia

När Sofia var cirka två år dog hennes elvaåriga storasyster Annika i en anafylaktisk chock. Sofia och hennes bror Mikael testades då om de också var allergiska. Mikael var det inte men det visade sig att Sofia har födoämnesallergi och tål till exempel inte nötter, mandel, ägg, rotfrukter och vissa kryddor. Allergin har begränsat hennes uppväxt och hon har bland annat låtit bli att gå på restaurang och att resa.
–– Annikas död har präglat oss. Vi har varit extra rädda och oroliga för Sofia, men jag försöker att inte visa det så mycket. Det som hände Annika är ovanligt och jag vill inte överföra min rädsla på Sofia, säger mamma Ann-Cristin Östling.

Till Barcelona

Sofias föräldrar har alltid ställt upp och funnits till hands. På fotbollsmatcher, skolutflykter och skolresor har de alltid fått följa med.
–– Jag har accepterat att de är med mig. Om de inte hade fått följa med i början hade jag aldrig vågat åka själv senare.
Det var år 2009 som Sofia fick ett bidrag ur Barnallergifonden och med hjälp av det kunde hon tillsammans med sin mamma åka på sin första utlandsresa med klassen. Det var en språkresa till Barcelona.
–– Det var en välbehövlig resa. Det kändes bra att komma iväg. Jag minns särskilt mycket när vi gick ut och åt. För första gången satt jag tillsammans med mina vänner på en restaurang och alla åt pizza. Det var härligt att sitta och äta samma sak som de andra. Att vara där på restaurangen med mina kompisar var jätteskönt. Just den grejen är ett minne för livet.

Två timmars ångest

Resan gjorde Sofia stark och efter att Ann-Cristin och Sofia även varit till Gran Canaria vågade Sofia åka utan sin mamma på sin nästa språkresa till Italien, men resan dit var inte lätt.
–– Flygresan är bland det värsta som hänt i mitt liv. Flygvärdinnorna kunde inte så mycket engelska och de tyckte inte att de kunde göra någonting åt om någon i planet skulle äta jordnötter. Innan vi lyfte tänkte jag nästan gå av men jag satt kvar med en riktig ångest som varade i två timmar. Det var väldigt jobbigt, men i Tyskland bytte vi flygplan och då var flygvärdinnorna snälla och lät mig sitta längre bak där det inte var så mycket folk. Jag vet ju inte om folk ens lyssnar när de säger i högtalarna att de inte får äta jordnötter.
Väl framme i Italien gick det bra.
–– Jag hade gått in på Astma- och Allergiförbundets hemsida där man kan göra en översättning på vad man tål och inte. Det är verkligen jättebra att göra det.

Lugnande besked

I maj i år var Sofia iväg på ännu en språkkurs. Denna gång var hon till Madrid och den här resan var mycket enklare att göra. Efter mardrömsflygresan gick hon och provade om hon verkligen var allergisk mot jordnötter. Eftersom det var just jordnötter som Annika dött av det tog de för givet att Sofia också hade den allergin, men beskedet var skönt att få för det hade hon inte. Hon var bara allergisk mot andra nötter.
–– Det var jätteskönt att få veta det. Jag kommer inte att äta dem i alla fall men jag behöver inte bli rädd om någon skulle öppna en påse.

Våga prova

Från september till maj har Sofia gjort tre utlandsresor, och fler ska det bli i framtiden. Det är tack vare att de kom iväg till Barcelona år 2009 som hon vågar ge sig ut i världen. Hon vill bland annat åka till England och hon kan tänka sig att bli utbytesstudent i USA.
–– Jag längtar efter att flytta och klara mig själv. Jag vill bli självständig för jag kan inte släpa på mamma och pappa hela tiden, så det är skönt att känna att jag klarar av mycket mer saker än vad jag först trodde. Mitt tips till andra är att de ska våga lita på att de klarar av saker som till exempel att resa, för man växer som människa när man gör saker som man först inte vågar.