Hartssyror funna hos träarbetare

– – Mina studier kanske förändrar den allmänna bilden av trä som något naturligt och ofarligt. När man fördjupar sig i hartssyrornas underbara värld hittar man kopplingar till astma, kontakteksem och irritation i luftvägarna, säger Sara Axelsson. Hon är kemist på Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro och har forskat om hartssyror sedan 2006.

Kådan från barrväxter

Hartssyror är samlingsnamnet på en grupp ämnen i kådan från barrväxter, bland annat från tall och gran. Hartssyrornas klibbighet, och att de löser olja i vatten, gör att de används i många produkter i hushållet och inom industrin. De används till färg, lack, produkter för lödning och lim, förutom att de förekommer naturligt i trä och träbaserade produkter.
Kolofonium är en produkt som till stor del består av hartssyror, och allergi mot kolofonium är vanligt förekommande bland befolkningen.
–– Jag såg ett behov av att ta reda på i vilka nivåer hartssyrorna förekom inom träpelletsindustrin, men också hitta nya och enklare analysmetoder, säger Sara Axelsson.
Studierna visar att hartssyror finns i mätbara halter i träpelletsindustrin, i luften men också på huden och i urinen bland människorna som arbetar där. Än så länge finns ingen gräns i Sverige för hur hög halt av hartssyror som får finnas i luften i arbetsmiljön.

Håller måttet

–– Även om de flesta mätningarna som gjorts visar på relativt låga nivåer i luften, är halterna i vissa lokaler högre än den gräns som används i Storbritannien för kolofonium, säger Sara Axelsson.
Hon kan också konstatera att de metoder som hittills använts för att bestämma hartssyror i trädamm ger falska resultat medan analysmetoder baserade på så kallad vätskekromatografi håller måttet.

Sara Axelsson gjorde ett annat fynd under arbetet med avhandlingen.
–– Plåster med så kallat hudvänlig lim ska egentligen inte innehålla hartssyror. Men om det är en plåstersort med en pappersremsa, kan hartssyror vandra över från papperet till plåstret och leda till kontakteksem, säger hon och konstaterar att denna plåstertyp inte är lämplig för allergiska personer.
– Det vore spännande att gå vidare och undersöka i vilken omfattning hartssyror finns i till exempel kosmetika och andra produkter som vi använder i vår vardag. I avhandlingen finns beskrivet en screeningmetod som numera är danska miljöstyrelsens standardmetod för detta, berättar Sara Axelsson.