7 pollenmysterier

Kan man växa ifrån pollenallergi?
För ett par decennier sedan var forskarna relativt överens om att pollenbesvär drabbade 20–40-åringar allra värst, för att mildras eller försvinna helt när allergikern blev äldre. Idag har denna bild förändrats något: färre människor verkar växa ifrån sina allergier och vissa människor verkar rentav utveckla allergi först i 50- och 60-årsåldern. Varför är inte helt klarlagt – en teori är att det har med klimatförändringarna att göra, en annan att man vid ett tillfälle i livet har utsatt immunsystemet för en särskilt stark påfrestning, vilket då har orsakat allergin.

Varför får man andningsbesvär av pollen?
När pollenpartiklarna landar i din näsa, har de med sig ytterligare småpartiklar täckta med allergistimulerande proteiner. Dessa proteiner är ytterst kapabla att hitta ned i lungorna. På vägen stöter de på antikroppar som skickas ut av ditt immunsystem, vilket utlöser irritation och svullnad i lungvävnaden. Proteinerna kan dessutom få den släta muskelvävnaden i luftrören att dra ihop sig, vilket orsakar den ”visslande” andhämtningen.

Varför påverkas man mer av ett slags pollen än ett annat?
Björk- och gräspollen är några av de största bovarna i pollenligan. Dock är inte deras pollen ”värre” än andra typer. Däremot ger de ifrån sig särskilt stora mängder och förekommer rikligt i de flesta stadsbilder. Det är helt enkelt vanligare att bli utsatt för pollen från björk än exempelvis ek eller al. Dina besvär hänger alltså främst ihop med var du bor och hur din lokala flora ser ut.

Varför blir jag allergisk trots att jag inte har ett träd i sikte?
Enligt en studie från år 2000 faller dryga 60 procent av allt pollen från de flesta träd och buskar till marken inom 20 meter från växten. Gällande pollen på marknivå (till exempel gräspollen) sprids 90 procent inom 30 meter.
Växtens höjd samt dagsvädret påverkar dock hur långt pollenet sprids. Pollen från höga träd har större möjligheter att fångas av vinden och kan på så sätt flyga flera kilometer eller rentav mil – Sverige nås exempelvis inte sällan av björkpollen från såväl Tyskland som Baltikum och England.

Hur påverkar klimatförändringarna pollensäsongen?
Ett varmare klimat förlänger pollensäsongen genom att växternas blomningstider överlappar varandra. Hassel har exempelvis visat sig blomma hela 2,5 månader längre än tidigare. Därtill lyckas nya växter etablera sig i Sverige, exempelvis den starkt astma- och allergiframkallande malörtsambrosian som blommar från slutet av augusti och ända tills frosten kommer – då det snart är dags för hasseln att dra igång igen…
Det finns teorier om att koldioxidutsläpp gör att växter har mer material till att gro. Växterna kan bli större och producera mer pollen, vilket i sin tur bär med sig en större mängd allergena proteiner.

Hur påverkar vädret pollenet?
Pollen sprids som mest under torrt väder, med måttliga vindar och varm temperatur. Då värmer solen upp luften nära markytan så att den blir lättare, stiger uppåt och för med sig pollenpartiklar till nivåer där pollenet sprids snabbare. För gräs (lågväxande) är det främst dagstemperatur och antalet soltimmar som påverkar, medan det för träd (högväxande) är vinden som har störst effekt på pollenets rörelser.
Regn minskar ofta partikelhalterna i luften, samtidigt som våta marker och vägbanor hindrar pollen från att virvla upp i luften på nytt.

Hur kan pollen framkalla orala allergisyndrom?
Det orala allergisyndromet (OAS), som innebär klåda eller en brännande känsla och/eller svullnad av läppar, munhåla, tunga och svalg, orsakas genom så kallade korsallergier, på grund av de allergistimulerande proteiner som finns både i pollen och rå frukt, grönsaker och vissa nötter. De flesta människor kan dock äta livsmedlen när de är kokta eller stekta, eftersom proteinerna förstörs vid hög värme.
Läs mer om korsallergier på nästa sida.

KÄLLOR: Pollenallergier i urbana miljöer, Caroline Lundberg, SLU; Intervju med Åslög Dahl, Sveriges Radio 19 mars; Allergic Living, april 2015; Astma- och Allergiförbundet.