5 frågor om barn och matallergi
Som nybliven förälder har man ofta många frågor kring mat och allergi, speciellt om man själv har allergier. Barnallergolog och överläkare vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, Anna Winberg, svarar på vanligt förekommande funderingar.
– Vi har väldigt kloka och väl underbyggda råd från Livsmedelsverket som säger att det är bra att tidigt, när barnet är 4–6 månader, introducera all slags mat.
– Det är viktigt att inte leta efter alla olika slags råd som florerar. Som ambitiös förälder, som vill göra allt rätt, är det lätt att bli stressad och förvirrad. Det ska vara positivt kring mat.
Räcker det att låta barnet prova ett födoämne en gång?
– Man måste prova flera gånger, de olika födoämnena ska bli en naturlig del av barnets kost. Det är också en del i toleransutvecklingen att låta barnet prova på maten flera gånger och lära immunsystemet att inte reagera med allergi.
– Men det är bättre att prova en gång än ingen gång. Det är sämre om barnet första gången kommer i kontakt med ett födoämne genom en skadad hudbarriär, som vid eksem. Då är risken större att bli sensibiliserad och utveckla en allergi.
Stämmer det att fet fisk kan skydda mot astma?
– Det finns en mängd studier som antyder att intag av fisk innan nio månaders ålder ger en minskad astmarisk hos förskolebarn. Sannolikt gäller det fet fisk. Men, som problemet är med befolkningsstudier, så är det samband man ser och man kan inte vara helt säker på att det inte finns andra faktorer som spelar in.
Ska man helt undvika mat som gett allergireaktioner?
– Det är en svår fråga, det beror på. Om man kan konstatera att det är korsreaktioner med till exempel björkpollen och man inte upplever större besvär är det ingen fara att äta. Vi råder att om är allergisk mot mjölk och ägg i rå form, men tål det när det är tillagat, ska man fortsätta äta det tillagat. Det kan ha betydelse för toleransen.
– Det finns studier som talar för att barn med matallergi som tål mjölk eller ägg i tillagad form har en allergi som läker ut snabbare än de allergiska barn som reagerar på det tillagade livsmedlet. Vi vet ännu inte om det beror på att ett litet intag påskyndar toleransutveckling eller om dessa barn har en ”lindrigare” allergi.
– Om man ska göra en allergiutredning med elimination måste man vara helt fri från födoämnet för att det ska gå att tolka resultatet. När barnet väl fått sin diagnos kan en liten mängd inte sällan återintroduceras i barnets kost utan symtom, till exempel tål många barn den lilla mängd komjölk de får i sig via mammas bröstmjölk, men reagerar på komjölksprodukter i sin egen mat.
Ska man tänka på något särskilt om föräldern själv är allergisk?
– De råd vi ger om tidig introduktion gynnar särskilt barn i riskfamiljer, de studier som gjorts med goda resultat är huvudsakligen gjorda på riskbarn. Livsmedelsverkets råd gäller alltså för alla.
– Man får lösa det så gott det går praktiskt, kanske ena föräldern inte har matallergin och kan sköta matningen, eller det finns mor- och farföräldrar man kan be. Det kan finnas mycket rädsla hos föräldrarna och då tycker jag att man från sjukvårdens sida ska vara generös och föreslå att man får komma och sitta till exempel på barnmottagningen och ge maten första gången.