Vad du bör veta om matallergi

Exakt hur många som är allergiska mot någon form av mat är svårt att säga. Studier visar att cirka femton procent av befolkningen själva upplever att de är födoämnesallergiska. Med hjälp av provokationstester har man dock endast kunnat bevisa allergi hos ett par procent bland de vuxna. Hos barn är sjukdomen vanligare; ungefär åtta procent har en läkardiagnosticerad allergi. I övre tonåren stiger siffran upp mot femton procent. Allergi kan starta vid vilken ålder som helst. Varför vissa blir allergiska vet vi inte, men ärftlighet spelar roll. Det vi vet är att matallergier blir allt vanligare och nu kan kallas för ett folkhälsoproblem. Svår matallergi är till exempel vanligare än svår astma.

Immunförsvaret är inblandat

Allergi beror på att immunförsvaret reagerar mot ämnen (allergen) som kroppen normalt borde tåla. När allergiker får i sig dessa ämnen, startas en allergisk reaktion av att så kallade IgE-antikroppar i blodet får speciella celler (mastceller) att släppa ut histaminer. Alla livsmedel som innehåller protein kan orsaka allergi. Drygt nittio procent av de akuta allergiska reaktionerna orsakas av mjölk, ägg, jordnötter och trädnötter. Annan mat som ofta ger reaktioner är fisk, skaldjur, soja och vete. Allergi ska dock inte förväxlas med intolerans eller annan överkänslighet. Där är immunförsvaret inte inblandat, utan känsligheten mot vanliga ämnen är förhöjd i något av kroppens organ.
– Ett exempel är laktosintolerans. Det beror på att kroppen saknar ett enzym och inte kan bryta ner mjölksocker, laktos, vilket ger allergiliknande symtom, säger docent Ulf Bengtsson vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Matallergi ger många olika symtom

Matallergi kan ge flera symtom och reaktioner. Olika människor kan också reagera olika på samma ämne. Hur stora mängder av ett ämne som orsakar reaktioner kan också skilja. Reaktionerna kan komma direkt efter att allergiker ätit det de inte tål, men de kan också dröja flera timmar eller något dygn. Vanliga symtom är klåda i mun och svalg, rinnande och kliande ögon, rodnad kring munnen, svullna läppar, nässelutslag, eksem, magont, diarré, illamående, snuva och andningssvårigheter. I värsta, men sällsynta, fall kan allergiker drabbas av en allergisk chock (anafylaxi). Det är ett tillstånd som kan bli allvarligt om den drabbade inte snabbt får vård. Vissa allergiska symtom beror på så kallade korsreaktioner. Det betyder att ett allergen till sin struktur liknar andra allergen.
– Den som är allergisk mot björkpollen kan till exempel reagera på äpple, persika, jordnötter eller hasselnötter. Korsallergi kan orsaka kliande munhåla och svalg, men ger sällan svåra allergiska symtom, fortsätter Ulf.

Diagnos för matallergi ställs i flera steg

De som misstänker matallergi ska gå till en läkare och få en diagnos. Att ställa en allergidiagnos kräver en noggrann utredning. Läkaren börjar med att gå igenom patienternas sjukdomshistoria (anamnes) och ställer frågor om symtomen. Vid behov görs även en kroppslig undersökning. Patienterna kan också få föra matdagbok, där de skriver ner vad de äter, vilka mediciner de tar och graderar hur de mår. De får också berätta om yttre faktorer, som om de varit under fysisk eller psykisk stress. Om det behövs kan även blodprov eller hudpricktest användas. I det senare fallet sticks extrakt med allergen in under armens hud med en lansett. Om det bildas en upphöjning (kvaddel) betyder det att patienten har allergiantikroppar i blodet, berättar Ulf.
– Men för att vara allergisk måste patienten dessutom få symtom. I vissa fall använder vi även födoämnesprovokationer för att bekräfta diagnosen. Det innebär att patienten under kontrollerade former, på mottagning eller sjukhus, får prova att äta det födoämne som misstänks orsaka reaktionerna.

Undvika allergen enda behandlingen

Trots att matallergi kan orsaka svåra reaktioner finns det i dag inget botemedel. Den enda säkra behandlingen är att undvika det som orsakar allergin. När läkare har ställt diagnosen, kan allergiker få hjälp av en dietist för att lära sig vad de kan äta istället för det de inte tål. Som matallergisk är det också viktigt att alltid läsa innehållsföreteckningarna på alla livsmedel. Det gäller även livsmedel som handlas ofta, eftersom innehållet kan ändras. På restaurang går det att fråga personalen om vad maten innehåller, de måste kunna svara på det.
– Den som har en kraftig allergi och riskerar en allergisk chock ska dessutom alltid ha med sig adrenalin. Helst två sprutor, om den första inte har tillräcklig effekt, avslutar Ulf.