Träna toleransen – ny syn på allergi
En ny syn på allergier vinner mark. Allt fler studier visar att allergikers immunförsvar faktiskt kan tränas att inte reagera på IgE-medierade allergen. Allergivaccination är ett sätt, men det finns även studier där patienter äter små mängder av sådant de inte tål. Allergia försöker här ge en samlad bild av forskningen på toleransträning.
Cirka 300 barn från 6-årsålder ingick i undersökningen. Första tiden fick barnen endast en droppe utspädd mjölk, 0,06 mg mjölkprotein, per dygn. Dosen ökades efter hand, för att efter sex månader vara uppe i 200 ml mjölk per dygn.
– Våra resultat slår fast att det är möjligt att öka toleransen hos mjölkallergiska barn, även om det givetvis finns undantag. Vi har nu även börjat studier med barn som är allergiska mot nötter, ägg eller vete. Även här ser det lovande ut, säger Erkka Valovirta, adjungerad professor i klinisk allergologi och verksam som barnallergolog vid det privata sjukhuset Tervevstalo i Åbo i Finland.
Vi behöver inte vara så oroliga om det är lite smuts och damm i hörnen
Erkka Valovirta är en av arkitekterna bakom det nationella finländska allergiprogram som startade 2008 och som ska pågå till och med 2018. Programmet följs med stort intresse av andra länder, eftersom det presenterar ett helt nytt sätt att tänka kring allergier. Utgångspunkten är just toleransträning eller toleransökning – som ett sätt att förebygga allergiska sjukdomar i befolkningen.
Målet är att allergiska sjukdomar som astma, allergisk snuva, atopiskt eksem och kontakteksem ska minska med 20 procent under programtiden.
Det var på 1960-talet som allergikurvan började peka uppåt i Finland, och trots strategier som undvikande och allergisanering har trenden inte gått att bryta.
– Allergier är idag den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och ungdomar i Finland. Enligt färska befolkningsstudier har 20-30 procent av barnen i skolåldern någon form av allergi. Men sjukvårdens resurser räcker inte till för att ta hand om alla personer med allergiska problem. Det var därför som vi bestämde oss för att det var dags att ändra kurs, förklarar Erkka Valovirta.
Försämrad tolerans
Programmet arbetades fram i nära samarbete mellan hälso- och sjukvård, universitet, myndigheter och olika patientföreningar.
– Vi hade inte alla svar, men vi vågade ändå köra igång. Bland annat lutade vi oss mot det finländska astmaprogrammet som pågick under åren 1994-2004,och som var mycket framgångsrikt. Men allergi är en mycket vidare och mer komplicerad helhet än astman, och därför är allergiprogrammet uppbyggt på ett lite annorlunda sätt, säger Erkka Valovirta.
I allergiprogrammet slås fast att befolkningens tolerans för allergen har försämrats på senare år som en konsekvens av att barn i västvärlden inte stöter på tillräckligt många mikrober, till exempel goda bakterier, under uppväxten. Enligt denna hygienhypotes behöver immunförsvaret belastas och tränas för att kunna utvecklas på ett normalt och balanserat sätt.
Asfalt och betong
I samband med hygienhypotesen talas ibland om ett asfaltsindex, som visar hur allergierna ökar i takt med att marken täcks av asfalt och betong – och på så sätt hindrar människans kontakt med markmikroberna.
– Vårt immunsystem formas bland annat i samspel med mikrober i jorden. Problemet är att vi inte kommer i kontakt med dessa mikrober på samma sätt som tidigare. Även vår mat blir allt renare. I urbana och hygieniska miljöer tycks immunförsvarets naturliga utveckling stanna upp. Istället börjar det reagera på ofarliga miljöfaktorer som pollen, djurdamm och födoämnen, förklarar Erkka Valovirta.
Men det är inte bara den immunologiska toleransen som har försämrats. Även den psykologiska motståndskraften har minskat, menar Erkka Valovirta, och talar om en växande allergiskräck.
– Vi vill avdramatisera synen på allergiska sjukdomar. Alla allergier är inte farliga. Det finns inget lagbundet samband som säger att lindriga allergisymtom blir värre om ingenting görs. Lindriga allergisymtom är också mycket vanliga. Oftast försvinner de av sig själva så småningom, speciellt hos barn. Föräldrar bör därför lära sig att inte reagera på smärre hudrodnader, utslag, eksem eller avföringsförändringar, utan istället låta barnets immunförsvar träna sig, betonar Erkka Valovirta.
Förnuftig egenvård
I allergiprogrammet skriver man att vid lindrig allergi räcker det oftast med bra information, förnuftig egenvård och vid behov uppföljning. Tunga diagnostiska utredningar är på sin plats först om symtomen fortsätter, förstärks och orsakar svåra obehag.
Cirka 10 procent av allergikerna har svåra symtom. Det är till dessa patienter som sjukvårdens resurser ska koncentreras i första hand. Samtidigt ska personer med lindriga allergier uppmuntras att inte undvika allergiframkallande ämnen i onödan eftersom små provokationer inte är farliga utan ett sätt att utveckla toleransen.
– Men hur gör man vid pälsdjursallargi? Kan man ha kvar katten eller hunden?
– Ja, i många fall, menar Erkka Valovirta. Får man till exempel lite snuva kan man lugnt avvakta. Man kan också använda sig av antihistamin under den här testperioden för att lindra de allergiska besvären.
– De första symtomen brukar försvinna inom några månader, när immunförsvaret vant sig. Det är det vi kallar för naturlig hyposensibilisering, alltså att man genom upprepad kontakt med ett allergen minskar överkänsligheten. Men om det handlar om kraftiga reaktioner, till exempel astma som försämras och där man måste öka inhalationsdosen, då ska man inte ha några pälsdjur, säger Erkka Valovirta.
Halvera antalet specialdieter
På samma sätt kan man som förälder låta barnet pröva olika födoämnen, och inte bli avskräckt om barnet får lindriga symtom som till exempel klåda i munnen eller nässelutslag.
– Det finns självklart ett antal barn med svåra födoämnesallergier där det är viktigt med total avhållsamhet, men det gäller inte alla. I de flesta fall handlar det om milda symtom, som antingen går över eller som upplevs som hanterbara av den drabbade, säger han.
Ett av målen med den finländska strategin är att antalet specialdieter i skolan ska minska med 50 procent. Ett onödigt undvikande är skadlig, menar man, och kan äventyra barnets tillgång på viktiga näringsämnen. Det ökar också risken för svåra allergireaktioner om en exponering sker av misstag.
– Var tredje förälder i Finland anser att deras barn har matallergi, medan den faktiska förekomsten endast är 5-8 procent. Men matallergier är en känslig fråga. Ofta är föräldrarna mycket säkra på sin sak och kräver att barnet måste få specialkost i skolan, säger Erkka Valovirta.
Alltför ren miljö
Men att det går att ändra denna inställning, visar en satsning i Lahti, som är en kommun med 70 000 invånare i södra Finland. Där har man kunnat minska antalet skoldieter i med tusen portioner per dag bara genom att utbilda skolsköterskor i frågan och ta en diskussion med föräldrarna.
– På så sätt kunde skolorna minska sina kostnader, men den stora vinsten är att förstås att barnen får möjlighet att leva lite friare, säger Erkka Valovirta.
– Vilka är då Erkka Valovirtas råd till den som inspireras av de finländska tankarna? Vågar en allergisk person börja träna på egen hand?
– Är besvären lindriga kan man i de flesta fall testa hemma, efter att ha talat med sin sjuksköterska eller läkare. Vid svåra symtom däremot ska ökandet av toleransen hyposensibiliseringen alltid ske på sjukhus. En sådan åtgärd kan vara allergivaccination. En annan är mathyposensibilisering efter särskilda protokoll, förklarar Erkka Valovirta.
Enligt hygienhypotesen lever vi i en alltför ren miljö. Men Erkka Valovirta anser inte att vi ska sluta städa.
– Nej, men vi behöver inte vara så oroliga om det är lite smuts och damm i hörnen, eller om mattorna är lite solkiga. Även om en person är allergisk så räcker det oftast med en vanlig veckostädning. Man ska alltså inte städa flera gånger i veckan för säkerhets skull. Det är väldigt sällan som man behöver allergisanera ett hem, säger han.
Så ska Finland bryta den stigande allergikurvan
- Alla med allergiska besvär får en diagnos.
- Egenvård för personer med lättare symtom. Uppmuntras att inte undvika allergen i onödan.
- Sjukvårdens resurser koncentreras till personer med svåra symtom. Ökning av toleransen med hjälp av specifik immunterapi (hyposensibilisering), till exempel allergivaccination eller mathyposensibilisering, alternativt anti-IgE-läkemedel.
- Inga förebyggande dieter.
- Ingen förebyggande allergisanering.
- Individuella åtgärder istället för allmänna riktlinjer.
- Immuniteten stärks med hjälp av probiotiska livsmedel.