Svår astma kan värmas bort
För den som har extremt känsliga luftrör och lätt drabbas av astmaattacker kan en ny behandling där luftrören hettas upp göra astman betydligt lättare. Fem svenska patienter är först ut att testa den nya värmemetoden.
– De har en uttalad känslighet i sina luftrör. Trots att de har optimal behandling får de lätt skov, säger Leif Bjermer, överläkare och professor i lungmedicin och allergologi vid Lunds universitet.
Att jämt dras med astmaproblem kan förhindra vardagslivet betydligt för de drabbade. Men snart kan de räkna med betydligt lättare symtom. Tillsammans med Lars Ek, överläkare vid lung- och allergimottagningen i Lund, genomför Leif Bjermer ett svenskt forskningsprojekt på patienter med svårkontrollerad ickeallergisk astma. I ett första skede handlar det om fem skånska astmapatienter.
Mikrovågor
Den nya behandlingsformen, Endobronkiell termoplastik (EBT), som redan har används under några år i flera andra länder, går ut på att luftrören hettas upp inifrån med mikrovågor.
– Vi går ner i luftvägarna via ett bronkoskop, som har en korgliknande sak med trådar på. En värmevåg hettar upp vävnaden via trådarna. Man värmer, backar och går igenom lungorna metodiskt. Varje liten segmentbronk ska behandlas, säger Leif Bjermer.
Att gå igenom bägge lungorna på en gång går inte, utan proceduren behöver delas upp till tre tillfällen.
– Direkt efter genomförd behandling ser man en övergående försämring, eftersom det blir en inflammatorisk respons, säger han.
Det är därför man behöver vänta tre veckor mellan behandlingstillfällena. Men sedan väntar en ljus framtid för den som genomgått proceduren.
– Vi förväntar oss ordentliga effekter. För de här patienterna är varje förbättring positiv, men vi tror att symtomen kommer minska med minst 25 procent, säger han.
Snart i bruk
När luftvägarna hettas upp inifrån med mikrovågor starar en tillbakabildningsprocess av de sjuka cellerna.
– Den som har astma har en ökad mängd glatt muskulatur runt luftvägarna som drar sig samman i kramp och när man minskar på den sjukliga muskulaturen så får man det bättre, säger Leif Bjermer.
Men mer exakt vad som får patienterna att må bättre vet forskarna ännu inte. Muskelförklaringen är egentligen en förenklad bild, menar han.
– Vi ser att upphettningen även påverkar den inflammatoriska nätverksstrukturen, inklusive engagerad nervstruktur, säger han.
Det här intresserar Leif Bjermer och genom att göra vävnadsanalyser tänker han sig att han ska försöka förstå mer om vad som sker i nervsystemet hos de här astmapatienterna.
Trots att Skånes universitetssjukhus endast behandlar fem patienter detta år tror han att endobronkiell termoplastik kommer att bli en etablerad behandling inom kort, kanske redan till årsskiftet.
Endast vuxna. I Danmark har forskarna kommit lite längre. En studie från Odense universitet som omfattar 112 patienter från fyra länder, som behandlats med Endobronkiell termoplastik, visar att patienterna upplevde i snitt 10 färre astmaattacker per år och var symtomfria från sin astma i snitt 86 ytterligare dagar per år. En internationell studie, som letts av universitetet i Glasgow, visar att den positiva effekten kvarstår efter fem år. Längre uppföljningsstudier än så har inte gjorts.
Trots att även barn kan ha svårbehandlad astma är det i första hand vuxna som kan komma i fråga för den nya behandlingsformen, eftersom man behöver växa klart först.
– Barn har en helt annan immunologisk plasticitet. Om man får kontroll över den underliggande inflammationen så kan man få deras strukturella vävnadsförändringar att gå tillbaka, säger han.
Samtidigt som den här tekniken utvecklas kommer sannolikt nya biologiska läkemedel för patienter med svår astma ut på marknaden inom kort. Men Leif Bjermer ser ändå fördelar med endobronkiell termoplastik.
– Mekanisk behandling fungerar på strukturella förändringar i kroppen som inte är mottagliga för annan medicinsk behandling, säger han.