Snöfrid har astma och adhd: ”Svårt att ta tag i”

För Snöfrid Börjesson Sävborg har vägen till rätt medicinering och hantering av hennes astma och allergier varit lång och snårig. Allergierna debuterade redan när hon var i sexårsåldern med rejäla astmaattacker som följd. Snöfrids pappa, som själv är astmatiker, kände igen symtomen och såg till att dottern fick kontakt med astmavården.

Ändå dröjde det fram till för något år sedan innan hon fick ordentlig ordning på medicinering och rutiner. Det handlade inte om att hon inte förstod vad hon behövde eller att hon borde kontakta läkare. Nej, det handlade om att Snöfrid har adhd – men det visste hon först vid 31 års ålder när hon fick sin diagnos.

– Det gav mig framför allt en förklaring till varför det har varit så svårt med de här sakerna, säger Snöfrid. Det är inte för att jag är dålig, utan det finns en anledning. Sedan jag fick adhd-medicin har det blivit lättare med rutiner och att hålla reda på saker.

Gick med obehandlad astma

För Snöfrid är framför allt pollensäsongen jobbig, men hon kan också få astmabesvär av kyla och fuktigt väder (ingen hit när man bor i Göteborg).

Hon reagerar även på damm och pälsdjur. För henne är förebyggande astmamedicin och starkare allergitabletter det som fungerar allra bäst för att hålla astman och allergierna i schack, men under många år hade hon ingen sådan behandling.

– Jag gick med obehandlad astma i flera år som ung vuxen och hade bara snabbverkande astmamedicin att ta akut. Det var inte bra, men det var för svårt att ta tag i detta, säger Snöfrid.

När hon var 18–19 år diagnostiserades hon för första gången med adhd, men diagnosen avskrevs sedan. Ändå tyckte Snöfrid att den fortfarande passade in på henne. När hon tio år senare gjorde en ny utredning fick hon det svart på vitt.

– Det bekräftade att jag hade rätt, och det är så mycket lättare att upprätthålla astmabehandlingen när min adhd är behandlad, säger hon.

Vännerna startade tjatkampanj

Problemen med astman och allergierna har heller inte varit lika intensiva under alla år. När Snöfrid väntade barn blev det till exempel bättre. Då kunde hon njuta av en vår och sommar utan svår pollenallergi. Det var dock en tillfällig frist. Snart var allergierna och astman tillbaka på tidigare nivåer igen.

– Då tog det två år innan jag lyckades ta tag i det ordentligt, säger Snöfrid.

Vändningen kom när en av hennes vänner inte stod ut med Snöfrids problem med andningen och startade en tjatkampanj. Det fick henne att till slut söka hjälp, men inte via vårdcentralen eller 1177. Deras rutiner med att man måste ringa sin vårdcentral under en viss telefontid var inte kompatibla med Snöfrids adhd. I stället hittade hon rätt hjälp via en vårdapp.

– De har ett program för astmabehandling med täta uppföljningar, som passade mig, säger hon. De skickade hem en spirometer och vi testade oss fram till en astmabehandling som faktiskt funkar. Nu behöver jag knappt någon snabbverkande medicin.

Digitala vårdbesök underlättar

Läkarbesöken sköter hon fortfarande via chatten i vårdappen och där finns även möjlighet till videomöten med en astmasköterska. Spirometern är kopplad till en annan app som håller koll på hennes lungfunktion och har automatiska påminnelser om att mäta andningen. De sätten att kommunicera med vården har förenklat stort för Snöfrid, som bland annat tycker det är väldigt jobbigt att ringa folk och prata i telefon.

Snöfrids barn har också astma, så hon behöver komma ihåg medicinerna både för sig och barnen. Det är enklare sedan hon fick sin adhd-diagnos och började medicinera.

– Det har gjort det möjligt för mig att skriva upp saker jag behöver komma ihåg och klara av att planera någon slags rutin. Det är stor skillnad mot tidigare, säger hon.

Enklare vardag med Snöfrids smarta tips:

• Tänk på att det finns fler astmamediciner än den första som skrivs ut till dig. Det är mycket en adhd-grej att antingen funkar det direkt, eller inte, att det inte är värt en ansträngning. Men det är inte bra att gå länge med obehandlad astma, så det gäller att hitta rätt medicin och rätt vårdgivare för att få rätt hjälp.
• Sätt en grundrutin för att få livet att flyta. Det finns planeringsverktyg som du kan få från arbetsterapin för att exempelvis komma ihåg medi­ciner.
• Jag har till exempel en kalenderklocka med bildstöd i köket. Du kan också skriva upp saker. Se då till att ha påminnelselapparna synliga.
• Ha mediciner som ska tas regelbundet på en fast, väl synlig plats. Jag har alla våra mediciner i en korg i köket, så jag ser dem och blir påmind om dem.
• Skapa en rutin för när du tar medicinen, som du följer varje dag. För mig handlar det mer om att göra saker och ting i samma följd än att det är exakt samma klockslag.