Släpp loss lugn och ro-hormonet
I oss själva göms ett sinnrikt anti-stress system. Ett hormon och en signalsubstans som kallas oxytocin hjälper oss att uppnå lugn och ro, stärker immunförsvaret, får vår smärttröskel att stiga och stärker dessutom våra mellanmänskliga relationer.
Christina Doctares väg från diagnosen kronisk astma till friskförklaring gick över tusenåriga indiska läror, den egna läkargärningen, modern forskning och modet att ta sig själv på allvar.
– Det handlar om något som vi sällan pratar om i Sverige i dag, balansen mellan kropp, själ och ande och att bli delaktig i sin egen sjukdom.
Tuffa erfarenheter som läkare i krigets Balkan orsakade en stressutlöst kronisk astma. Hon diagnostiserades också med lungsjukdomen KOL trots att hon aldrig har rökt. Något som hon påpekar drabbar allt fler människor i dag, särskilt kvinnor. Vi lever oss helt enkelt sjuka.
Trots sjukdomarna fortsatte hon att driva på sig själv hårt, under valrörelsen till EU-parlamentet blev det till priset av tre lunginflammationer i tät följd. Då fick hon nog.
– Jag kände att jag måste ta ansvar över min situation och jag kände så starkt att jag fortfarande i första hand var en person med de här diagnoserna och inte själva diagnoserna. Det är en viktig distinktion som inte alltid är lätt att få gehör för.
Helhetssyn
Under ett besök i Indien förvånades hon över inställningen att hennes kroniska astma skulle gå att bota. Något som gick tvärt emot föreställningarna i den västerländska medicinen som hon själv var skolad i. Det var på ett sjukhus där man praktiserade den mångtusenåriga behandlingsmetoden Ayurveda, som på sanskrit betyder kunskap om livet. Hennes vistelse där kom att handla om att skapa balans. De hade en helhetssyn på människan och såg till både kroppen, själen och anden. I behandlingen ingick bland annat mycket beröring, ett respektfullt bemötande och ett allvarligt lyssnande till patienten. Tillsammans frigör alla dessa ingredienser oxytocin, som är livsviktigt för vår överlevnad.
Alldeles nyligen har hon vistats på den antropologiska Vidarkliniken här i Sverige efter tre operationer. Där upplevde hon en liknande syn på helhetstänkande.
– Där behandlas människan, inte sjukdomen. Med en kärleksfull omvårdnad stärks immunförsvaret.
Den västerländska skolmedicinens uppmärksamhet på kroppens sinnrika system för att må bra är förhållandevis ny men kunskaperna är egentligen gamla, om än inte alltid formulerade. Vem har inte blåst på det onda när ett barn slagit sig? Eller smekt kinden på någon som gråter? Beröringen är helt enkelt smärtlindrande. Dessutom skapar den ett välbefinnande hos den som utför handlingen och på så sätt byggs förtroenden och skapas känslomässiga band mellan människor.
Ett mirakel
Det har gått några år sedan vistelsen på Ayurvedasjukhuset i Indien och Christina Doctare behöver ett minimum med astmamediciner, har bra PEF-värden och det betraktas inte heller längre som hon har kol. Själv upplever hon det fortfarande som ett mirakel. Erfarenheten gör att hon med liv och lust fortsätter att prova nytt. När hon fick gråstarr kände hon hur stressnivån i kroppen ökade.
– Man blir osäker när en sinnesfunktion faller ifrån. Det blev en stress för hela mig. Det handlade alltså inte bara om själva gråstarren utan om att ge sjukdomen en tolkning vad den innebar för min livssituation.
Därför gick hon nu senast en kurs i medveten andning.
– Det var faktiskt helt genialt! Doctare tar fram en relaxator. Det är en andningstränare som på många sätt liknar en inhalator till utseendet.
– Kursledaren Anders Olsson visade genom detta verktyg vägen till en rytmisk och harmonisk andning. Också här är oxytocinet inblandat, andningen ger ett inre lugn och mängden syre till viktiga organ ökar.
Lyssna inåt
I dag är det lätt att hamna i en situation där flödet av oxytocin stannar av. Vi kanske lever ensamma utan en nära relation med fysisk kontakt, eller stressar så mycket att vi varken hinner mötas eller reflektera över tillvaron. Symptom som utbrändhet, övervikt och stressutlösta sjukdomar kan vara ett understimulerat lugn- och rosystem. Christina Doctare pekar på nödvändigheten att lyssna inåt, på oss själva, istället för att fortsätta rusa vidare i tillvaron.
– Om vår livsstil skapar en känsla av att sitta fast och att vi inte kan förändra våra livsvillkor med en malande ström av krav, då skapas stress. Då är det viktigt att ta egna initiativ och göra saker själv för att må bättre.
– Vad kan man då göra för att stimulera flödet av oxytocin?
Christina Doctares viktigaste råd är att se hela sig själv. Om man blir sjuk av det liv man lever måste man försöka förändra det, även om det kan kännas svårt. Kroppens system med oxytocin är motsatsen till kamp- och flyktsystemet som aktiveras av stress.
– Ge dig själv tid, fångas inte av vårt konkurrensinriktade samhälle med ständiga krav på prestationer, även på fritiden. Ge plats för beröring, medveten andning, laga egen mat utan konstiga tillsatser och glöm inte att kultur och andlighet har en oerhört viktig inverkan på vårt välmående. Det är i musiken, litteraturen, konsten och teatern som du hittar det djupast mänskliga. Det är också där den nödvändiga känslan av sammanhang kan upplevas.
Sammanhang som lätt hackas sönder inom sjukvården. Kanske finns en av dem viktigaste förutsättningen för välmående hos en förändrad sjukvård.
Vänligt bemötande
Christina Doctares ledstjärna som läkare har alltid varit att vilja göra gott.
– Bemötandet inom sjukvården är grundläggande, allt bygger på förtroende. Jag som doktor är tjänande, det är ett kall. Jag ska skapa känslan av att jag är här för dig som patient.
I detta ligger också en ödmjukhet. Upplevelserna i Indien ligger till grund för hennes övertygelse att den västerländska skolmedicinen bör samverka med andra medicinska behandlingsmetoder.
– Ta Ayurveda som ett exempel, det är en beprövad läkekonst sedan femtusen år. Det finns ingen anledning att representanter för den västerländska skolmedicinen sätter sig på sina höga hästar. Särskilt med tanke på att det begås rätt så mycket fel på våra sjukhus. Fler dör av felbehandlingar än av trafikolyckor.
Kunskapen om hur kroppens må-bra system fungerar och hur man får oxytocin att flöda borde helt enkelt översättas till praktik på våra sjukhus och vårdcentraler.
– Ett lyhört, fokuserat och vänligt bemötande skapar oxytocinfrisättning och därigenom en början till läkning. Det handlar om att förändra attityder och förhållningssätt, säger Christina Doctare bestämt och tillägger det som borde vara självklart:
– Alla söker sig till vården av en anledning och bemöts man då på fel sätt skapas stress. Det är kontraproduktivt.
Fortfarande möts dock många av motsatsen, en läkare som kanske inte lyssnar, som ägnar mer intresse åt journalen i datorn än åt den människa som sitter där och söker hjälp. Ett mekaniskt tänkande som delar in och hackar sönder istället för helar.
Existentiella frågor
Forskningen om oxytocin och dess roll framskrider dock, därigenom kommer kanske den västerländska skolmedicinen att ha lättare att ta till sig kunskaperna som förmedlas. Men.
– Det här handlar om existentiella frågor och det arbetar tyvärr dagens västerländska vård inte med. Men själva kan vi göra de nödvändiga reflexionerna och medvetandegöra oss själva. Hur skapar man lugn och ro mitt i bruset och hur bryter vi mönster som gör oss sjuka? Ibland biter vi ihop och är allt för duktiga, det är bättre att använda duktigheten till att hjälpa sig själv.
Metoder för stimulering av oxytocin
Taktil massage: Mjuk följsam beröring som ger smärtlindring, avslappning och välbefinnande. Någon kan massera dig, men du kan också klappa och beröra dig själv. Att kela med ett husdjur stimulerar också oxytocin.
Medveten andning: Med hjälp av en relaxator får man hjälp att hitta en rytmisk och harmonisk andning. Andningen ger ett inre lugn och mängden syre till viktiga organ ökar. Att lära sig andas genom näsan och använda buken skapar också bättre sömn.
Medveten närvaro eller mindfulness: Att öva sig i sinnesnärvaro, det handlar om koncentration och uppmärksamhet och är en viktig del i meditation.
Kultur och andlighet: Skapa andrum och pauser. Oxytocin sprids också när vi till exempel njuter av kulturupplevelser.
Vardagliga saker: Sova under ett lite tyngre täcke, ha sex, knåda degar, dreja lera, ta ett varmt bad.