Så möts vi utomhus i coronatider

Ungefär trettio procent av alla svenskar får allergiska besvär av pollen. Symtomen varierar från nästäppa och trötthet till hosta och astma. De råd pollenallergiker är vana vid är bland annat att träna inomhus under pollensäsongen och att inte vädra under vissa tider på dygnet. Den i högsta grad aktuella coronapandemin har dock ställt mycket av detta på ända, med rekommendationer om att vi ska vistas mer ute och vädra våra bostäder oftare.
För en allergiker kan detta vara svårt att få ihop. Så hur ska man resonera under en pollensäsong som riskerar att bli både lång och intensiv?
– Det är viktigt att göra det som behövs för att man ska må bra. Pollenallergiker ska kunna vistas ute på samma villkor som alla andra, säger Lars Ahlbeck, överläkare och forskare vid Allergicentrum i Linköping.

Noga med medicinen

I första hand innebär det att medicinera ordentligt, för att så långt som möjligt hålla sig symtomfri. Receptfria antihistaminer och nässprayer med kortison fungerar för de flesta, men för dem med svårare symtom finns även receptbelagda preparat att ta till.
När det gäller just medicinering har coronapandemin faktiskt fört med sig något positivt. För vem vill i dag hosta och nysa offentligt och få sneda blickar från omgivningen? Risken för stigmatisering tycks i alla fall göra att många nu är noggrannare med att ta sina mediciner, med följden att personer med allergisk astma mår mycket bättre.
– Det som gör att man inte lyckas med sin astmamedicinering är i regel att man inte tar sina mediciner eller att man tar dem på fel sätt. Under pandemin är det fler som inte vill hosta och nysa och därmed ser till att medicinera bättre. Detta ska man givetvis helst göra varje år, men nu verkar det finnas ett socialt tryck från omgivningen, fortsätter Lars.

Pollenmask minskar exponeringen

Vid sidan av mediciner finns det en rad andra metoder som pollenallergiker kan ta till för att klara utomhusvistelse bättre. Bland dessa finns den ofta rekommenderade varianten att bara vara ute under tider när det är mindre pollen i luften, till exempel på morgonen eller när det regnar.
Nu kanske det inte alltid är så lockande alternativ, särskilt inte det senare, men då finns det andra sätt för att minska inandningen av pollen. Lars Ahlbeck tipsar särskilt om så kallade pollenmasker.
– De påminner om munskydd och reducerar mängden pollen som andas in. Ytterligare en fördel i dessa tider är att de även skyddar mot spridning av virus. Däremot ger vanliga virusmunskydd ett begränsat skydd mot pollen, påpekar han.
Att allt fler går med skydd för ansiktet i coronatider kan göra att det känns mindre utpekande än tidigare att använda mask.

Alternativa metoder

Under senare år har det även dykt upp ett antal alternativa behandlingsmetoder, med varierande eller i vissa fall okänd effekt. Bland de senare finns till exempel näsfilter och nässprayer som skapar en skyddande hinna i näsan.
– Det finns inga studier som visar hur effektiva dessa saker är. Vad som hjälper kan också variera mycket från person till person. En del använder till exempel havtornsextrakt för att stärka slemhinnorna i näsan. Vissa blir säkert hjälpta av detta, men även här är effekten dåligt studerad, säger Lars Ahlbeck, som dock rekommenderar pollenallergiker att skölja näsan när man varit ute.
– Det är ett bra sätt att minska eller lindra exponeringen för pollen. Det är också bra att byta kläder och ta en dusch för att få bort pollen hur håret och från kroppen.

Vaccinering för de svåraste besvären

För dem med riktigt besvärlig pollenallergi och som inte blir hjälpta av vanlig medicinering, finns även alternativet att vaccinera sig. I dag vaccineras endast en och en halv promille av alla vuxna pollenallergiker, något som Lars Ahlbeck anser är alldeles för lite.
– Vi skulle behöva vaccinera runt tre procent. Att inte fler vaccineras är mycket en resursfråga. Samtidigt kostar allergi också samhället mycket i form av sjukfrånvaro, vårdbesök och sämre produktivitet. Även om det tar några år att uppnå full effekt så börjar man spara in kostnader redan efter första behandlingsåret, menar han och berättar att det i dagsläget finns två varianter av allergivaccin: sprutor och tabletter.
– Sprutor kostar lite mer och har fler biverkningar, men klarar fler allergier. Tablettvaccinering är billigare, men innebär att man måste komma ihåg att ta en tablett varje dag i tre år. Det fungerar också bara mot gräs- och björkpollen samt kvalster.
Lars Ahlbeck berättar att det nu dessutom pågår ett forskningsprojekt där man testar en ny metod, som går ut på att injicera allergen direkt i lymfkörtlarna. Med den krävs bara tre sprutor och man blir besvärsfri direkt till en tiondel av kostnaden.
– I Linköping deltar vi i världens största studie på gräspollen, där målet nu är att hitta den optimala vaccindosen. När vi gör det är vi nära en registrering av behandlingen, som vi redan vet är säker och effektiv.

Ingen förhöjd risk vid coronasmitta

Så det finns med andra ord hopp för alla pollenallergiker som vill umgås utomhus med nära och kära såväl under som efter pandemin. I dessa tider är det säkert också skönt att veta att astma och allergi inte tycks vara en riskfaktor i samband med covid-19.
– Det verkar till och med som att vanlig astma, utan påtagligt nedsatt lungfunktion, minskar risken för ett allvarligt sjukdomsförlopp om man blir smittad. Varför det är så kan vi bara spekulera om. Det kan vara så att regelbundet inhalerande av kortison bromsar den så kallade cytokinstorm, som uppstår när immunförsvaret överreagerar på coronaviruset, säger Lars Ahlbeck och fortsätter:
– Den som har typ 2-immunitet har också ofta lägre andel ACE-2, den huvudsakliga receptorn för sars-cov-2 och som transporterar in viruset i cellerna. Den som har kraftigt nedsatt lungfunktion kan vara sämre ute vid covid-19, men för de allra flesta astmatiker finns ingen förhöjd risk. Jag tycker ändå att alla ska vaccinera sig mot covid-19, det är närmast en samhällsplikt.