Så kan klimatet påverka din astma och allergi
Klimatförändringarna leder till flera förändringar i miljön som kan förvärra symtomen för personer med astma och allergi. Här är exempel på hur extrema väderhändelser som extrema värmeböljor, åskoväder och förändrade årstider kan påverka din hälsa.
Fler värmeböljor
Största risken inom 5–10 år är fler värmeböljor. Vissa grupper är extra sårbara för värme och torka, såväl äldre och hjärtsjuka som personer med sjukdomar i andningsorganen. Varm och torr luft torkar ut slemhinnorna och förvärrar hälsan för både allergiker och astmatiker.
Extremväder
Det finns också tecken på att klimatförändringarna kan leda till både extremt varma somrar och väldigt kalla vintrar. Extrem kyla och torr luft påverkar också andningsorganen negativt – luftvägarna kan dra ihop sig och trigga astmasymtom.
Ökad nederbörd
Skyfall och översvämningar kan leda till fuktskador och mikrobiell tillväxt i byggnader, som mögel och svampar. Det kan leda till hälsoproblem som allergier och andningsbesvär och förvärra symtomen hos dem som redan är astmatiker och allergiker.
Åskoväder
Klimatförändringarna innebär att det kommer att bli fler intensiva åskoväder över Europa, något som kan ge en ökad risk för så kallad åskvädersastma. Åskvädersastma har framför allt förekommit i Australien och Storbritannien hittills men en studie vid Centrum för arbets- och miljömedicin och Karolinska institutet visar att luftvägsproblem ökar också i Stockholm vid åskväder när det samtidigt är höga halter av pollen i luften.
Färre getingar
Vissa rapporter från Storbritannien pekar på att antalet getingar minskar från år till år. Men enligt insektsexperter är det normalt att vissa år är ”geting-år” och andra inte. Om våren är blöt och kall får getingarna svårare att överleva fram till sin säsong. Getingens normala föda – till exempel flugor och larver – gynnas inte heller av en blöt och kall årstid. Goda nyheter för getingallergiker alltså. Samtidigt påpekar getingexperter att getingar är viktiga för ekosystemet – inte bara som naturliga bekämpare av skadedjur utan också som pollinatörer.
”Det råder ingen tvekan om att insektspopulationer generellt minskar i hela världen, och det beror såväl på bekämpningsmedel och förändringar i jordbruket som på vädrets säsongseffekter och klimatförändringarna. Men vi behöver långtidsstudier, det räcker inte med att titta på vad som händer med en insektspopulation under ett enda år”, säger Seirian Sumner, professor i beteendeekologi vid University College London.
Källor: Folkhälsomyndigheten – hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige, Astma- och Allergiförbundet – Klimatet och barns hälsa