Så hackar du klimatångesten

När luften är fylld av pollen eller avgaser, när värmen gör det tungt att andas och när bränderna sprider rök långt över landsgränser – då är det svårt att blunda för klimatförändringarna. För den som lever med astma och allergi är extrema väderförhållanden inte bara en abstrakt oro för framtiden, utan en högst påtaglig verklighet.

FN:s klimatpanel visar att den globala medeltemperaturen ökat snabbare sedan 1970 än vad den gjort någon gång under de senaste 2000 åren. Torka och skogsbränder leder till mer rök i luften, kraftiga regn kan öka mängden mögelsporer, och längre pollensäsonger kan förvärra allergiska besvär. Så kanske är det inte så konstigt att många känner en stark oro för klimatet. Ja, till och med ångest.

Sund reaktion

– Till skillnad från mycket annan ångest, som rädsla för höga höjder eller torgskräck, är den en rädsla för något reellt. Det är en fullkomligt rimlig och sund reaktion på det hot vi faktiskt står inför. Så det är bra att vi reagerar, det är en rimlig respons, säger klimatpsykologen Kali Andersson.

Kali har tillsammans med psykologerna Frida Hylander och Kata Nylén skrivit boken Klimatpsykologi. Kali vet att starka känslor som oro och rädsla kan också göra oss handlingsförlamade. Man riskerar att fastna i ältande eller känna hopplöshet inför framtiden.

– Vi översköljs av fakta om artutrotningen, de smältande isarna och uppvärmningen, och på ett sätt är fakta bra, det gör oss medvetna, men man hamnar lätt i en känsla av maktlöshet. Vad ska lilla jag göra åt det här?

Viktigt med hopp

För den som redan kämpar med hälsoproblem kopplade till miljön kan det kännas övermäktigt. Samtidigt är det just i handling som hoppet finns.

– Om man tittar på hopp-forskningen, så är hopp inte en känsla på samma sätt som glädje eller ilska, utan mer ett beteende. Hopp är likt motivation en framåtrörelse.

Hoppfulla människor har vissa saker gemensamt: de ser lösningar, sätter mål och handlar. Att göra något ger självförtroende, en känsla av att det spelar roll vad man gör, vilket skapar en positiv spiral. Om en sak inte fungerar, försöker de något annat istället.

– De är också bra på att be om hjälp, vilket är bra, för när vi gör saker tillsammans har vi större benägenhet att lyckas. Där kan man också se att hopp smittar. På samma sätt som människor som känner hopplöshet dras till andra som också gör det, och bekräftar varandras världsbild, så kan hoppfulla personer stärka varandra.

Våga möta känslor

Många som lever med kroniska sjukdomar vet redan att det är lätt att känna sig ensam i sin kamp. Men förändring sker bäst tillsammans. Att engagera sig i grupper som arbetar för renare luft, minskade utsläpp och grönare städer kan både ge större genomslag och lindra känslan av att stå ensam inför ett stort problem. Kali betonar att vi måste se upp för falskt hopp – som att tänka att tekniken ensam kommer att rädda oss eller att vi bara behöver tänka positivt för att saker ska lösa sig.

– Tekniska lösningar är viktiga, men tekniken löser långt ifrån allt. Vi i västvärlden måste ändra vårt sätt att leva.

Att se hoppet handlar inte heller om att ignorera sina känslor eller trycka undan sin sorg över det som redan har förändrats.

– Hos vissa handlar det om att man undviker att sörja, de använder sig av aktivism och engagemang som ett sätt att undvika sina känslor och fly obehaget. Det fungerar på kort sikt, görandet känns meningsfullt, men när du varvar ner kommer känslorna tillbaka. Sättet att bearbeta dina känslor är att faktiskt våga möta dem med stöd av andra.

Påverka makthavare

Dessutom kan vi inte enbart fokusera på våra egna individuella val. Självklart gör det skillnad att välja miljövänliga alternativ, men för att verklig förändring ska ske behöver vi påverka politiker och företag.

– Att gå samman, och rikta fokus mot att påverka makthavare, ledare och storskalig omställning. Fördelarna med det är flera. Dels får vi större påverkanskraft när vi går ihop och jobbar tillsammans. Dels slipper du känna dig ensam i det här stora svåra. För när det kommer till att hantera livet är gemenskap väldigt viktigt.

 

Klimatpsykologens fem tips på hur du kan omvandla ältande och oro till handlingskraft:

Tillåt
känslorna

Sorg över det som redan förändrats eller ilska över bristen på åtgärder är naturliga reaktioner. Tillåt dig att känna – men låt det också bli en drivkraft. Om du upplever frustration över att klimatförändringarna förvärrar dina besvär, använd den känslan för att engagera dig i frågor som rör renare luft och bättre miljöpolitik.

Gå ut och 
gå samman

Att vara en del av en rörelse och agera tillsammans med andra är ett av de bästa sätten att hantera klimatångest. För dig som är extra känslig för luftföroreningar kan det kännas tryggt att gå med i grupper som arbetar specifikt med frågor om luftkvalitet, grönare stadsplanering eller minskade utsläpp – det kan ge både gemenskap och konkreta lösningar.

Pausa från nyheter ibland

Att ständigt läsa om klimatkrisen kan bli överväldigande. Fundera på hur mycket negativa nyheter du klarar av och välj vad du tar in. För den som lever med astma och allergi kan det dessutom vara en balansgång mellan att hålla sig informerad om luftkvalitet och pollenprognoser, och att undvika att fastna i oro.

Samla kraft 
i humorn

Att få skratta mitt i allvaret kan ge en välbehövlig ventil. Humor har alltid varit ett sätt att hantera svåra situationer. Och ibland kan det behövas – som när pollenprognosen säger ”katastrof” och du känner att du knappt kan gå utanför dörren. Att dela erfarenheter och skratta tillsammans med andra i liknande situation kan lätta på trycket.

Ta mental semester

Det är okej att ta en paus ibland. Umgås med nära och kära, njut av små stunder och ladda om – det ger ny energi till fortsatt engagemang. För den som lever med astma och allergi kan det innebära att hitta platser där luften är bättre eller planera in vilodagar när kroppen behöver återhämta sig. Att ta hand om sig själv är också en viktig del av att orka kämpa för förändring.