Så funkar det -– antileukotriener

Leukotriener är ett ämne som bildas av vissa celler i samband med en allergisk reaktion. Leukotrienerna frigör sig från sin cell och påverkar vävnader i sin omgivning, exempelvis musklerna i luftrören. Det leder till en irriterad och svullen slemhinna och muskelkramp i luftrören som gör det svårt att andas.
I mitten av 1990-talet lanserades de första antileukotrienerna, ett medel som blockerar frisättningen av vissa leukotriener. I likhet med kortison används medlet för att förebygga astmaanfall och fungerar inte vid ett akut astmaanfall.

Ingen effekt hos hälften

Men det är inte alla astmatiker som har nytta av den nya behandlingen. Det beräknas att hos cirka femtio procent av astmapatienterna ger inte behandlingen någon effekt.
Vad som ligger bakom detta är ännu inte känt av forskarma. Men det har visat sig att astmatiker som är överkänsliga mot så kallad acetylsalicylsyra, som bland annat finns i magnecyl, också bildar mer leukotriener vilket innebär att de har bra effekt av behandling med antileukotriener. Även personer med ansträngningsutlöst astma tycks svara bra på behandling med de nya läkemedlen. Dessutom tycks barn har bättre effekt av sin behandling jämfört med vuxna. Förklaringen till det kan vara att astmasjukdomen ser olika ut i olika åldrar och därför reagerar man bättre eller sämre på en viss typ av behandling.

Till skillnad från kortison som i de flesta fall inhaleras vid astma, ges antileukotriener i form av tabletter.
Forskningen har visat att kortison inte påverkar leukotriener, vilket man tidigare trodde. Det är en anledning till att en kombinationsbehandling bestående av kortison, luftrörsvidgande medel och antileukotriener kan visa sig vara effektiv, särskilt vid svår astma.
Det är sällsynt med biverkningar av antileukotriener, men det har rapporterats att patienter som behandlas kan drabbas av hosta och huvudvärk.