Nytt allergitest bättre på att avslöja nötallergi

Det är numera ganska välkänt att en del som reagerar mot nötter har en ”äkta” allergi – medan andra har en så kallad korsallergi. Det beror på att vårt immunförsvar kan reagera på olika delar, eller olika allergena molekyler, i nöten. En korsallergi innebär att vi reagerar på en del av nöten som liknar till exempel pollen och ger ofta milda, ofarliga symtom som kli i munnen.
Varför är det här viktigt att veta? Jo, för att när du gör ett vanligt allergitest i form av ett blodprov eller pricktest på huden som mäter om du har förhöjda allergiantikroppar mot till exempel hasselnötter, så kan inte resultatet säga säkert om du är allergisk eller inte. Det är först när läkarna mäter exakt vilka delar i nöten du bildat antikroppar mot som de, tillsammans med information om symtom och tidigare reaktioner, mer säkert kan veta om du har en verklig allergi.

Fortfarande okänt

Insikten om att vi kan reagera på olika delar av nöten är en stor framgång när det gäller diagnostisering av misstänkt allergi. Det menar Sandra Ganrud Tedner, barnallergolog och doktorand som forskar om allergiutveckling vid Karolinska institutet.
– Tidigare mätte vi bara allergiantikroppar mot hela nöten, men numera vet vi att det är ett ganska grovt mått. Det kan stämma bra för vissa nötter, men för andra mycket sämre. Det här har varit känt i flera år, men det är fortfarande många som inte känner till det.
Det innebär att det finns patienter som trott att de haft nötallergi hela livet, som de kanske till och med fått akutmedicin utskriven i form av en adrenalinspruta. Men där det egentligen handlar om en korsallergi mot till exempel björkpollen.

Endast antikroppar

Hur vanligt är det då att bilda allergiantikroppar mot nötter utan att för den sakens skull ha en allergi? I en nypublicerad studie av drygt 2 200 unga vuxna hade cirka 21 procent allergiantikroppar mot trädnötter – och då framför allt hasselnötter. Men bara 7,9 procent upplevde också allergiska symtom.
– Det innebär att en ganska stor del utvecklat antikroppar mot nötter utan att ha allergi. Framför allt gäller det hasselnötter, men även andra trädnötter som mandel och valnöt. Jordnötter ingår inte i den här studien, men där vet vi sedan tidigare att det är vanligt att ha en korsallergi, säger Sandra Ganrud Tedner, som är en av huvudförfattarna till studien.
Cirka 97 procent av alla med antikroppar mot hasselnötter hade även antikroppar mot björkpollen.

Lagringsprotein

Vad forskarna också kunde se är att majoriteten av deltagarna som rapporterat allergiska reaktioner mot nötter hade allergiantikroppar mot en specifik del av nöten, nämligen ett protein som kallas lagringsprotein. Det bekräftar något forskarna numera känner till – att antikroppar mot lagringsproteiner i nötter kan vara en riskmarkör för kraftigare, så kallade systemiska reaktioner, som påverkar hela kroppen.
– Det är helt enkelt säkrare att mäta allergiantikroppar mot särskilda lagringsproteiner än mot hela extraktet i många nötter. Antikroppar mot de här proteinerna är starkare förknippat med kraftigare reaktioner, säger Sandra Ganrud Tedner.
Studien visade också att de som utvecklat antikroppar mot lagringsproteiner oftare hade en svårare allergisk bakgrund, där de i större utsträckning hade äggallergi, eksem och astma som barn.