Nya material minskar latexallergi

– Allergi mot latex, det vill säga naturgummi, är egentligen som vilken allvarlig allergi som helst, förklarar Magnus Wickman, professor emeritus, verksam som allergiläkare vid Barn- och ungdomskliniken, Region Sörmland. Det är samma mediciner och avhållsamhet som gäller.
– Det är ovanligt med riktigt kraftiga reaktioner, men de kan inträffa, särskilt då latex kommer i direktkontakt med slemhinnor som det kan göra vid operationer, tandvårds- eller gynekologbesök.
Mindre allvarliga reaktioner som rinnande, kliande ögon och näsa, och utslag på den del av kroppen som kommit i kontakt med latex, är betydligt vanligare än anafylaktisk chock. 
Det personer med latexallergi reagerar mot är proteiner som finns i naturgummi från trädet Hevea Brasiliensis. Naturgummi används i tusentals produkter och kan vara svårt att helt undvika. Den allergiske kan även få korsreaktioner med frukt, som exempelvis banan, kiwi och avokado, samt med vissa växter, som benjaminfikus.

Vanligare förr

– Latexallergi var ganska vanligt på den tiden då vården använde latexhandskar av den äldre typen, berättar Nils Hamnerius, överläkare vid Yrkes- och miljödermatologi, Skånes Universitetssjukhus.
– Under 80–90-talet ökade användningen av engångshandskar i samband med HIV-epidemin. En hel del sjukvårdspersonal, men även patienter drabbades. Allergin finns även inom andra yrkesgrupper som använt latexhandskar, till exempel inom livsmedelsindustrin och bland frisörer och städare.
I dag ser läget bättre ut både inom vården och i samhället i stort, då latexhandskarna i stort har bytts ut eller tillverkas på nya bättre sätt. 
Även Magnus Wickman ser i dag en stor skillnad i antalet latexallergiska barn.
– Anledningen är att latexhandskar inte längre används på förlossningen. De tidigare handskarna var orsaken till majoriteten av de latexallergiska barnen. Bebisar har en mer genomsläpplig hud som kan ta upp proteinerna, de nyfödda drabbades därmed hårt.


Finns i vardagen

För dem som fått allergin kan det dock vara besvärligt och många får helt lägga om sin vardag. Latexprodukter som gummisnoddar, stövlar, sulor, suddgummin, ballonger, kosmetika, plåster, kondomer, pessarer, badmössor, textillim, nappar, leksaker med mera kan behöva rensas ut ur hemmet eller på arbetsplatsen, och vissa platser, där miljön inte är anpassad kan behöva undvikas helt.
Vid sjukvårdsbesök och tandläkarbesök är det också viktigt att berätta om sin latexallergi så att personalen kan anpassa materialen och miljön. Det kan finnas latex i bland annat katetrar, röntgen- och narkosutrustning och i gummiduken som läggs på bröstet hos tandläkaren. Det finns även de som reagerar så kraftigt att de bör behandlas i en helt latexfri vårdmiljö, en sådan miljö är också lämplig för barn som måste opereras upprepade gånger sina första år.

Kontaktallergi

Trots att latexallergi minskat kvarstår problem med kontaktallergiskt eksem orsakat av gummi. Då är det inte latexproteinerna man reagerar på, utan på kemiska ämnen, acceleratorer, som tillsätts vid tillverkningen av olika gummiprodukter för att få önskad fasthet i materialet.
Nils Hamnerius menar att ungefär tio procent av dem som har handeksem inom vården reagerar just mot acceleratorerna. De är svåra att undvika då de finns i handskar av flera olika material.
– Risken för att bli kontaktallergisk finns oavsett om handskarna är gjorda av latex eller konstgjort gummi. De flesta handskar i dag är gjorda av nitrilgummi eller vinylplast.
De som har kontaktallergi får enbart eksem och inga reaktioner i luftvägarna. Eksemen kan dock vara akuta och uppstå snabbt under gummihandskar, skyddsmasker eller resårer, allt från rodnader till blåsor och fjällande hud förekommer. Vissa gummikemikalier finns även i antabus, tenutex och i en del målarfärger.
Ändå ser framtiden positiv ut, menar Nils Hamnerius.
– Det går nu att producera handskar som är både acceleratorfria och latexfria, säger han.

Mindre än en procent 1 % uppskattas ha latexallergi.