Ny syn på allergi
Lindriga symtom blir inte värre av att inte behandlas, de försvinner ofta med tiden. Patienter med allvarliga symtom ska däremot snabbt få hjälp och det är på den gruppen sjukvårdens resurser ska läggas. Det är några av riktlinjerna i Finlands omfattande Allergiprogram som nu startas upp över hela landet.
– Vi sitter här med ny kunskap på området, därför behövs en förändring i synen på allergisjukdomar. Det blir allt tydligare att allergi inte är en genetisk fråga, utan mer handlar om livsstil och förändringar i miljön, säger han.
Diagnostiken för allergi idag är långt ifrån bra
Åter till naturen
I en studie där finska skolbarn jämfördes med ryska kareliska barn visade det sig att nära en tredjedel av de finska barnen hade allergier av något slag, medan det på ryska sidan knappt förekom alls. Eftersom avståndet mellan dessa platser endast är 120 km kan skillnaden inte tillskrivas genetik utan har sin förklaring i människans närhet till naturen, djuren och jorden, menar Tari Haahtela. I västvärldens kliniskt rena och urbaniserade samhälle kommer vi inte längre i kontakt med ämnen som i alla tider haft en skyddande inverkan på vårt immunologiska system.
– Vi måste tillbaka ut i naturen. Ta med barnen ut och campa, ta av dem skorna i juni och ge inte tillbaka dem förrän i augusti! Jag brukar säga att barn mår bra av att vara lite hungriga, lite frusna och lite smutsiga. Sett ur ett allergiperspektiv så tar vi hand om våra barn lite för väl som det är idag.
Sluta undvika allt
Dagens syn på allergi, och behandlingen av denna, har mycket gått ut på att undvika det ämne man reagerar på. Tari Haahtela tycker att det är hög tid att överge den synen.
– Jag säger inte att dåtidens allergologer under 50, 60 och 70-talen hade fel. Det gjorde rätt utifrån vad man då visste. Då hade bara tio procent av befolkningen problem och det var naturligt att ge rekommendationer om undvikande av allergener. Men när denna minoritet har växt till att bli en majoritet – idag har hälften av befolkningen allergiska symtom – då är det dags att ändra strategi. Den gamla tanken att undvika allt orsakar mer lidande än sjukdomen i sig.
Tari Haahtela nämner födoämnesöverkänslighet som ett exempel där undvikandet har gått för långt. Sjukhusen har ägnat sig, och gör så än idag, åt att skapa galna dieter som många gånger är helt onödiga och som kan orsaka problem i form av näringsbrist och ätstörningar.
– Undvikande av vissa ämnen kommer alltid vara nödvändigt i behandlingen av allergi, men det måste baseras på vetenskapliga grunder, korrekta diagnoser och inte användas slentrianmässigt, fortsätter han.
Öka toleransen
Men vad är då alternativet till att undvika det man är allergisk mot? Är det att äta mat som gör att halsen svullnar igen eller att klappa katten som gör ögonen röda? I princip är det så enligt Tari Haahtela. Han menar att det går att öka toleransen på flera sätt. Både den kroppsligt immunologiska samt den psykologiska. Och så berättar han om en patient som i sitt arbete som Nokia-ingenjör reste mycket över hela världen, svårt allergisk mot jordnötter och konstant livrädd att få i sig spår av detta på flygresor och affärsluncher.
– Fyra månader tog det för mig att behandla bort hans jordnötsallergi med immunoterapi. Nu flyger han bekymmerslöst jorden runt, ätandes en jordnöt om dagen.
Immunoterapi, eller allergivaccinering som det också kallas, är numera en behandlingsform som är väl utvecklad och fungerar mycket bra i de allra flesta fall, berättar Tari Haahtela. Det är endast hos ett fåtal personer med en viss genetisk sammansättning som immunoterapi inte har någon effekt. Han nämner också att livsmedel som innehåller probiotika skulle kunna bidra till att öka den immunologiska toleransen och därmed verka förebyggande.
Att öka den psykologiska toleransen handlar däremot till stor del om utbildning, information och tydliggöranden. Inte minst när det gäller symtom och vad som behöver göras, eller inte göras, åt dessa.
– Det är dags att helt ändra attityd. Lättare symtom som exempelvis lindriga hudutslag av mjölk eller ett par dagars hösnuva under pollensäsongen behöver man inte bry sig om, de är inte viktiga utan är snarare ett tecken på att kroppen fungerar okej. Oroa dig inte så mycket! Allergi ska ses som en personlig läggning, och inte som en sjukdom. Åtminstone när besvären inte är stora.
Diagnostiken måste bli bättre
Den attitydförändring Tari Haahtela pratar om gäller också diagnostiseringen av allergi.
– Om du behöver ta antihistamintabletter ett par gånger om året, skulle du då säga att du har en allergisk sjukdom? Jag skulle inte göra det. Men vi har tidigare klassat det så eftersom vi haft föreställningen att om vi inte behandlar lättare symtom så kommer de att förvärras. Så är det inte, milda symtom har tvärtom en tendens att försvinna med tiden, de blir vanligtvis inte värre av att man låter bli att behandla.
Ett av målen i Allergiprogrammet är just att förbättra diagnosarbetet. Allergibarometer och symtomdagbok är några av hjälpmedlen för sjukvårdspersonal och patienter på det området; syftet är att endast de med allvarliga besvär och reaktioner ska slussas vidare till allergimottagningarna. Det är på dessa patienter resurserna ska läggas. Dessutom ska allergitestningen standardiseras och enbart utföras av särskild utbildad personal.
– Diagnostiken för allergi idag är långt ifrån bra. Vi medikaliserar för mycket, vi övertolkar symtom och vi överbehandlar våra patienter. Det måste vi ändra på.
Enligt Tari Haahtela skulle bättre diagnostik också få bort mängder av så kallad pseudoallergi, egentligen panikreaktioner som inte har någonting med allergi att göra, utan som är inbillade och bara finns i folks huvuden.
– De reaktionerna är inte oviktiga, dessa människor lider och borde bli hjälpta. Men de blir inte hjälpta av att undvika en massa allergener eller av immunoterapi.
Det här är ett oerhört ambitiöst program som dessutom låter kostsamt. Kommer ni att lyckas?
– Absolut, jag är mycket optimistisk. Vi lärde oss mycket av Astmaprogrammet och kommer ha kontinuerliga utvärderingar under hela arbetets gång. Det är inte en fråga om pengar; läkarna, sjuksköterskorna och patientföreningarna finns ju redan där idag. Det handlar om att få ut budskapet så att alla blir motiverade och organiserade för att nå de gemensamma målen.
Borde Sverige också gå den här vägen som Allergiprogrammet beskriver?
– Jag tänker inte ge några råd till Sverige. Ni har all kunskap själva och har i många aspekter kommit längre än övriga Europa på det här området. Svenska allergispecialister som Gunnar Johansson, Bengt Björksten, Magnus Wickman, Leif Bjermer, Jan Lötvall, Claes-Göran Löfdahl and Sven-Erik Dahlén har varit utmärkta förebilder för mig. Deras arbete har varit banbrytande genom åren.
Allergiprogrammets fem viktigaste punkter:
– Stödja hälsa, inte allergi.
– Stärka toleransen.
– Införa en ny attityd till allergi. Undvik allergener bara i nödfall.
– Upptäcka och behandla allvarlig allergi i tidigt skede. Förebygga försämring.
– Förbättra inomhusluften. Sluta röka.
Fakta Tari Haahtela
Tari Haahtela, född 1946, är en av Finlands ledande allergologer och är idag verksam som professor i allergologi vid Skin and Allergy Hospital i Helsingfors. Han är också redaktör för finska Allergi- och Astmaförbundets medlemstidning Allergia. 2007 mottog han en utmärkelse för sitt arbete gällande prevention av allergier (EEACI Daniel Bovet award). Under 1994-2004 var han ordförande för det framgångsrika finska Astmaprogrammet, och är nu ordförande för finska Allergiprogrammet som ska pågå under 2008-2018. En artikel om programmet, skriven av Tari Haahtela, publicerades nyligen i den internationellt ansedda tidskriften Allergy.
Den 20 november håller svenska Astma och Allergiförbundet konferens i Stockholm på temat nytänkande inom allergivården där Tari Haahtela är huvudtalare. Medlemmar i Astma och Allergiförbundet är välkomna att delta. Mer information om denna och hur du anmäler dig finns på www.astmaoallergiforbundet.se