Med barnen i fokus

Tidigt under sin barnläkarverksamhet märkte han att det kom in många barn med akuta astmabesvär. Man hade då utvecklat tekniker för att mäta syrehalt och koldioxidhalt i blodet utan att ta blodprov, elektroder som man klistrade på huden. Göran började studera astmaattackens förlopp med dessa tekniker. Han utarbetade ett poängbedömningssystem för att få en objektiv bedömningsgrund för akut astma.

I fokus

Sedan dess har det blivit andra frågor Göran ägnat sig åt, men hela tiden har barn och astma och allergi stått i fokus. Bland annat har en grupp på ungefär hundra barn med tidigt debuterande astmabesvär följts i snart 30 år för att se långtidsförloppet. Man ser där att den allra viktigaste riskfaktorn för att ha kvar astman i vuxen ålder är att man samtidigt utvecklar allergi. Man kan också se effekter av mammans rökning under graviditeten och att barnet blivit exponerat för rökning under uppväxten. Att vara flicka är också en riskfaktor för kvarstående astma, fler kvinnor än män har astma i vuxen ålder.

Risk- och friskfaktorer

Han har under senare år fortsatt att forska om risk- och friskfaktorer vid astma och allergi hos barn. I en stor studie med vartannat barn som föddes i Västra Götalands-regionen under 2003, cirka 4 500 stycken, har deras föräldrar fått svara på frågor när barnen varit sex månader, ett år och fyra och ett halvt år.
Där visar resultaten att behandling med bredspektrumantibiotika under den första levnadsveckan ger en ökad risk för astmabesvär. Det skulle kunna tala för att en tidig störning av den normala bakteriefloran i tarmen kan vara ogynnsamt för utvecklingen av immunsystemet.
En gynnsam faktor har visat sig vara introduktion av fisk i kosten före nio månaders ålder, det ger minskad risk för eksem och astma. Amning i minst fyra månader ger skydd mot astma, framför allt förkylningsastma, men ger inte ökat skydd mot allergier.

Betydelsefullt

Göran menar att det varit väldigt betydelsefullt att han redan tidigt, och sedan i många år, fått stöd från Astma- och Allergiförbundets forskningsfond. Dels som en uppmuntran, en känsla av att den egna forskningen är viktig, dels naturligtvis att det gett ekonomiska möjligheter.
Göran Wennergren har varit ordförande i såväl Svenska Barnläkarföreningen som dess allergisektion. För närvarande är han vice ordförande i allergisektionen. Han är också vetenskapligt råd i barnmedicin för Socialstyrelsen. Göran har ett nära samarbete med Astma- och Allergiförbundet genom att han är ledamot i förbundets vetenskapliga råd och i forskningsnämnden. Han är också en av de medicinska redaktörerna för tidskriften Allergi i Praxis.
På fritiden är de stora intressena litteratur och historia, gärna i kombination. Han har själv skrivit artiklar om bland annat två av Linnés lärjungar, Carl Peter Thunberg och Lars Montin.