Luft i flaskan orsakar allergi

–– De finns nästan överallt, säger Ann-Therese Karlberg och menar då ämnen som tillsätts för att olika kemiska produkter ska få en angenäm doft. Diskmedel, toapulver, tvättmedel. Bilvax, avfettning, polish. Läppglans, hudkräm, schampo. Listan kan göras hur lång som helst.
–– Tänk dig bara hygienhyllorna i snabbköpet. Varenda liten burk eller flaska innehåller någon sorts parfym.

Terpener

De vanligaste doftämnena kallas terpener och är lättflyktiga oljor från apelsinskal, tallkåda, lavendel och ros. De låter ganska harmlösa. Och det är de också den dagen de blandas ner i rengöringsmedel och kosmetika. I butikshyllan är de fortfarande godkända, allergitestade produkter, men när du som konsument använt dem några gånger påbörjas en förvandling. Terpenerna reagerar med luftens syre och så småningom har helt nya ämnen bildats. Ämnen som lätt ger oss eksem och andra hudproblem.
–– Det som händer i produkterna är att naturens eget försvarssystem aktiveras. Terpenerna är ursprungligen till för att skydda växterna de finns i. När apelsinens skal, eller tallens bark skadas behöver växten något som håller invaderande mikroorganismer, som bakterier och svampar, borta. Då är det så finurligt att terpenerna, som utsätts för syre när växten skadas, omvandlas till antimikrobiella ämnen. Men det är också i den formen de är som mest allergiframkallande för människor.

Främmande ämne

När terpenerna har oxiderat, det vill säga reagerat med luft, i din hudkrämsburk blir molekylerna mer benägna att binda sig till proteiner i din hud. Proteinerna som fått en liten oxiderad terpen som bihang, uppfattas som ett främmande ämne av kroppens immunförsvar och kan, på samma sätt som ett protein från katt eller kvalster, sätta igång en allergisk reaktion.
–– Vi har testat oxiderade terpener på över 8 000 personer vid olika kliniker i Europa, och de har visat sig ge hudeksem lika ofta som de tio vanligaste kontaktallergenerna, förutom nickel som är i en klass för sig. Så det är ganska allvarliga allergirisker vi talar om.

Pionjär

Ann-Therese Karlberg har varit en pionjär inom forskningen på oxiderade parfymer och hennes forskarteam är alltjämt världsledande.
–– Våra resultat har väckt mycket intresse runt om i världen. Inte bara bland forskare, utan också inom parfymindustrin. Men det behövs ändå mycket mer forskning. Just nu arbetar vi bland annat med att ta fram bra metoder för att detektera och testa terpener. Vi försöker också avgöra vilka som är mest allergiframkallande.
Det är inte så lätt att komma fram till bra analysmetoder för ämnen som byter skepnad ett antal gånger. Ibland är det svårt att veta vad man letar efter och terpenerna beter sig på olika sätt i olika hygienprodukter beroende på vilka andra kemikalier som finns med i burken. Terpener oxiderar dessutom med varierande hastighet. I vissa fall börjar parfymerna oxidera redan i tillverkningsprocessen. Det gäller framför allt blandningar som får stå och dra för att doften ska mogna i en parfym.
–– Jag vet att en del parfymindustrier ser över sina rutiner nu, och det är positivt, säger Ann-Therese Karlberg.

Små förpackningar

Som konsument kan man redan idag göra en del för att undvika de oxiderade doftämnena.
–– Spara inte hygienprodukter och kosmetika allt för länge. Köp små förpackningar och förvara dem gärna mörkt och svalt. Tuber är bättre än burkar eftersom produkten får mindre kontakt med luft i en tub. När något börjar lukta härsket har oxideringen gått väldigt långt. Det samma gäller parfymer som börjat gulna.
Att välja oparfymerat kan vara ett annat sätt att minska risken för att bli allergisk på grund av hygienprodukter. De allt populärare så kallade naturliga preparaten, som är tillverkade uteslutande av råvaror från växtriket, är dock inget som Ann-Therese Karlberg vill rekommendera. Tvärtom.

Lättare kontrollera

– Terpenerna kommer ju från växtriket och det finns väldigt många fler allergiframkallande ämnen i naturen. Dessutom är en viss molekyl densamma oavsett om den framställts i ett laboratorium eller kommer från en blomma. Men det är lättare att kontrollera koncentrationer och renhet i ett laboratorium än om man kokar salva på örter.
Tvål, tandkräm och schampo är sådant som ingen klarar sig utan, men många produkter i våra badrumsskåp skulle vi nog kunna avvara. Själv använder Ann-Therese Karlberg ganska sparsamt med kosmetiska preparat och köper helst oparfymerade tvättmedel. Men längre än så går hon inte.
–– Dessvärre är det nästan omöjligt att komma undan de parfymerade produkterna helt. Jag utsätts dessutom ofta för terpener i jobbet eftersom vi hanterar dem i vårt labb hela tiden. Det vore förstås problematiskt om jag blev allergisk, så jag försöker vara försiktig.

 

Fakta

Ann-Therese Karlberg är professor i dermatokemi och hudallergi vid institutionen för Kemi vid Göteborgs universitet. Förutom att arbeta direkt med ett antal forskningsprojektet om kontaktallergi är hon också koordinator för Vetenskapligt centrum för molekylär hudforskning. Det är ett tvärvetenskapligt forskningscenter där universitetet, Chalmers tekniska högskola och hudkliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samverkar. Ann-Therese Karlberg är dessutom svensk expert inom ett EU-projekt där man arbetar med att ta fram standardiserade analysmetoder för att kunna detektera allergena ämnen i olika produkter.