Låt politikerna veta vad vi vill

Konferensen som hölls i Upplands Väsby i maj hade lockat deltagare från förskoleålder till långt över pensionsålder, från Norrbotten till Dalarna och sydligaste Skåne. Jag har aldrig fått så många positiva och omedelbara reflektioner om innehållet som i år. Dels beror det nog på variationen i programmet och dels på att i år var tid avsatt för möten i och mellan föreningar och regioner.
Vi hade under helgen bland annat möjlighet att uttrycka vilka kunskapsluckor vi ser inom allergiforskningen. Jonas Binnmyr berättade att fonden är en av få möjligheter för forskare inom allergiområdet att få medel till sin forskning.
Nästa gång vi alla möts, maj 2019, är det kongress och i slutet av årets konferens introducerades tankar om inriktning för framtiden samt motionsskrivande. Åtminstone var planeringen så, men här blev föredragande Bertil Orrby som snart går i pension från förbundskansliet, överraskad med uppvaktning från flera föreningar.

Nu går vi strax mot sommar, återhämtning och vila. Välbehövligt, speciellt för alla som kämpar med pollenbesvär eller svåra situationer i skola och på arbete. De som på grund av sina allergibesvär har svårigheter att ta del av samhällsliv och gemenskap, till exempel på grund av tobaksrök eller pälsdjur, har dessvärre svårare att hitta återhämtning. Att det fortfarande röks vid uteserveringar, perronger och entréer och att sällskapsdjuren allt oftare tas med till våra gemensamma mötesplatser gör det snarare tydligare hur besvärlig situationen är och hur stort utanförskapet blir. Men, nu är rätt tid att påtala detta för politiker både lokalt och centralt.

I valtider brukar politiker vara extra lyhörda och förbundet har redan mött företrädare för de flesta partier för att tala om situationen för personer med allergisjukdom, inte minst i skolans arbetsmiljö. Politisk påverkan fortsätter på förbundsnivå genom möten i Almedalen, i sociala medier, genom debattartiklar och skrivelser. Jag är helt säker på att även den lokala förening du tillhör planerar politisk påverkan på liknande sätt så för gärna fram din hjärtefråga till styrelsen.
En fråga vi alltid har med oss är allergivården, eller bör jag kanske skriva bristen på densamma? Våra politiker verkar ännu inte ha insett hur alarmerande situationen är. Vi har alldeles för få allergologer och de få som finns är inte på ett bra sätt fördelade över landet. Många av dem är äldre och när de går i pension finns inte ens handledare som kan hjälpa till vid utbildning av nya specialister.
Finns inte tillgång till kunskapsbaserad vård och specialistkompetens inom allergiområdet kan inte de med de svåraste diagnoserna och de allvarligaste symtomen få hjälp. Något som är helt oacceptabelt! Det finns heller inte möjlighet till råd och handledning till primärvården som möter den stora gruppen av personer med allergisjukdom. Där ligger landet Sverige långt ifrån en god och jämlik vård på lika villkor.
Glad och skön sommar!