Kromgarvat läder kan orsaka allergi
Traditionellt har kromallergi kopplats ihop med bygg- och metallarbetare som exponerats för ämnet i sitt arbete. Men sedan slutet av 1990-talet ökar denna allergi hos kvinnor. En ny studie visar att de höga halterna av krom i vanliga läderprodukter, som skor och handskar, kan vara orsaken.
Det som byggarbetarna reagerat mot är så kallat sexvärt krom, ett starkt allergiframkallande ämne. Det är förbjudet i läder sedan 2015, som en del av EU:s kemikalielagstiftning REACH. I Sverige har krom 6 i cement sedan början av 1980-talet begränsats och förhindrats genom utfällning med järnsulfat.
– Cementgruppen har fått viss hjälp genom de här åtgärderna och det är färre byggarbetare, i alla fall i Europa, som har direktkontakt med cement idag.
Ökar bland kvinnor
Men i takt med att allergi orsakad av krom 6 har minskat bland män, har en annan misstänkt allergi seglat upp, nämligen den orsakad av det snällare krom 3. Och där verkar kvinnor vara överrepresenterade. Det var den här trenden som gjorde att Yolanda Hedberg och hennes forskarkollegor ställde sig frågan: Varför plötsligt så många kvinnor? Är trevärt krom också ett problem, precis som krom 6?
Men vi tar det från början. För att läder ska bli hållbart och konserveras, och kunna användas som textilt material, behöver det bearbetas och behandlas på något sätt. Hår och proteiner tas bort och en rad kemikalier tillsätts.
Förr användes olika sorters plantor och träslag innehållande polyfenoler (ämnen som ger frukter, bär och grönsaker sin färg, doft och smak) för garvning. Björk är ett exempel. Än i dag finns företag som använder sig av den här metoden, men nackdelen är att processen tar tid och är kostsam.
Höga doser i läder
Sedan 1920 har därför kromgarvning dominerat och det som förut tog ett år går nu på några dagar. Kromgarvat läder tål också högre temperatur vilket gör jobbet lättare för skomakare och tillverkare. I början använde man sig av giftigt och miljövidrigt blykromat, men i dag är det enbart trevärt krom som används. Och ju mer krom en lädersko eller ett par handskar innehåller desto finare anses det. Upp till 20 procent kan en högkvalitativ läderprodukt innehålla.
– Trevärt krom som ämne är egentligen inte alls toxiskt, det används ju bland annat i kosttillskott och mot diabetes, säger Yolanda Hedberg. Man tror att det är harmlöst eller till och med bra för hälsan. Problemet i läder är de höga doserna. Det finns inga begränsningar av trevärt krom inom EU, det får användas hur mycket som helst i läder.
Kliar under fötterna
I studien, som är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och KTH, ingick tio personer med konstaterad kontaktallergi mot krom som alla behandlats vid Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm, CAMM. Dessutom fanns en kontrollgrupp om 20 personer utan någon allergi alls. I gruppen med allergi fanns dels byggarbetare men flertalet var kvinnor som uppgav att problemen kom från läderskor, klockarmband och dylikt och att det tagit många år för allergin att utvecklas.
– En vanlig berättelse var att det börjat klia under fötterna av de nya skorna och för varje dag kliade det lite mer och så höll det på i flera år tills de fick reda på att de var kromallergiska. Det trevärda kromet ackumuleras och tränger igenom huden, även med strumpor på, förklarar Yolanda Hedberg.
Först gjordes lapptest med läderbitar på ryggen under två dagar med 17 olika koncentrationer av krom 6 och krom 3. Därefter gjordes ett armbandstest där försökspersonerna bar två olika läderarmband under tre veckor, tolv timmar per dag. Ett armband med trevärt krom och ett utan.
– Ingen av kontrollpersonerna reagerade över huvud taget. Bland de kromallergiska var det fyra personer som reagerade på armbanden med krom, och en person mot samma läder vid lapptestet, säger Yolanda Hedberg.
Svårt att undvika
Resultaten visar att exponering av trevärt krom under lång tid utlöser allergiska reaktioner hos redan kromallergiska personer. Och det även i låga halter. Den här studien har inte undersökt huruvida långvarig exponering av kromgarvat läder utlöser allergi hos friska personer, men Yolanda Hedberg säger att resultaten indikerar det och att andra, tidigare studier visat just det.
– En observation vi gjorde var att alla tio reagerade på ungefär samma koncentrationer som de reagerade på för flera år sedan, när de först testades på kliniken. Det tyder på att deras exponering för krom inte minskat, trots att de vetat om det och försökt undvika det. Det verkar alltså vara svårt att undvika krom.
För det handlar just om det, att undvika exponering. När man en gång har fått kontaktallergi mot krom har man det för livet. Men då framför allt sexvärt krom kan finnas lite överallt i samhället, som till exempel i fönsterputs eller på kromerade ytor, är det en utmaning att undvika. Likaså är det en utmaning att veta hur och var en läderprodukt har behandlats; garvningen sker i flera steg och inte sällan kan en slutprodukt ha passerat sju, åtta länder innan det når konsumenten, enligt Yolanda Hedberg.
– Det är svårt att ha koll på vad som hänt produkten. Kromallergiska personer skulle vara mycket hjälpta av bättre märkning, och det borde vara enkelt för industrin att ordna. Det går att hitta vegetabiliskt garvat läder men det är extremt svårt i dag, den enda tillförlitliga märkningen jag har stött på är ÖKO.
Fler åtgärder behövs
Dessutom har man upptäckt att det är lätt att fuska med testet avseende sexvärt krom i läder, bland annat genom att spraya produkterna med c-vitamin. Ett litet hopp finns dock till den tekniska utvecklingen, berättar Yolanda Hedberg. Det går nämligen att tvätta läder i vissa steg i garvningsprocessen och då försvinner en hel del överskottskrom.
Men hon skulle också vilja se att mer gjordes för byggarbetarna och krom 6. För även om där skett förbättringar finns problemet delvis kvar; nya fall av kromallergi på grund av cement dyker fortfarande upp.
– Man skulle behöva göra mer på det området, säger Yolanda Hedberg och berättar om ett fall med en man som vid unga år börjat arbeta med cement på ett byggföretag.
Efter ett antal år fick mannen kromallergi med utslag och smärtsamma eksem över hela kroppen, tummen sönderfrätt. Cement och damm innehållande krom 6 kom in överallt, genom kläder, arbetshandskar och gummistövlar.
Han blev sjukskriven i sex månader medan huden läkte. Sen placerades han på en ny avdelning. Då inträffade en översvämning med cementvatten och han blev dålig igen. Mannen blev senare arbetslös, och hade vid det laget även utvecklat nickelallergi.
– Det är tyvärr ett vanligt öde för kromallergiska, säger Yolanda Hedberg. De har ofta yrken som är lågt betalda, de är utbytbara. Alternativet för en cementarbetare kanske är att bli metallarbetare eller elektriker, men då har man ändå samma problem.