Jakten på kemikaliefria kläder

Plågas du av hudirritationer som blåsor, klåda eller eksem? Då är du kanske en av alla svenskar som lider av allergi eller överkänslighet mot ämnen som finns i våra kläder. När kläder tillverkas går det nämligen åt en hel del kemikalier – cirka tre kilo för att framställa ett kilo plagg. Och en del av de kemikalierna är allergiframkallande färgämnen och i vissa fall även allergena ämnen som formaldehyd, antimögelmedel och konserveringsmedel.
Just allergiker och astmatiker är extra känsliga för kemikalier i kläder. Men det är ett problem som angår alla – en del av de kemikalier som används när kläder produceras är även cancerframkallande, hormonstörande och kan orsaka skador på arvsmassan. Dessutom är de farliga för miljön.
Utöver allergiker är även barn särskilt känsliga för exponeringen av kemikalier. Det beror bland annat på att deras kroppar – hjärnan, hormonsystemet och immunsystemet – inte är färdigutvecklade. Därför kan skador som kemikalier orsakar få livslånga konsekvenser.
Men trots att det finns lagstiftning som förbjuder och begränsar användningen av de mest skadliga ämnena har flera undersökningar de senaste åren visat att ämnena fortfarande finns i kläderna vi köper.

Stort mörkertal
Nyligen kom Kemikalieinspektionen med en rapport som visar att det till och med kan finnas betydligt fler skadliga ämnen i våra kläder än vi hittills trott. I rapporten identifierades 2 400 ämnen där runt tio procent kan vara skadliga för människors hälsa. Enligt Helén Klint, toxikolog på Kemikalieinspektionen, beror den stora mängden kemikalier på att klädimportörer har svårt att kontrollera hela kedjan från att ett plagg tillverkas till att det säljs.
– Det är så många led i produktionskedjan att informationen om vilka kemikalier som finns i plagget inte når butikerna i Sverige som säljer plagget, och inte heller konsumenterna, säger hon.
Rapporten visar också att det finns allergiframkallande färgämnen i våra kläder som i dagsläget inte är förbjudna. Helén Klint och hennes kollegor har hittat två grupper av allergiframkallande ämnen – syrafärgämnen och doftämnen – som vi hittills inte känt till så mycket om.
– Problemet är att de här ämnena inte ingår när man gör så kallade patch-tester, alltså testar orsakerna till patienters allergier. Det gör att det är svårt att diagnosticera hudallergier som orsakas av textilier. Risken är att det finns ett stort mörkertal som är allergiska mot de här ämnena utan att veta om det.

Arbetsmiljöfråga
Bara en liten del av alla ämnen som tas upp i rapporten är förbjudna eller begränsade i EU:s lagstiftning. Kemikalieinspektionen vill nu att EU skärper lagstiftningen, eftersom det skulle göra det lättare för företag att ställa krav på sina underleverantörer. Dessutom vill myndigheten se ökade informationskrav på klädföretagen.
Vad gör då företagen själva för att få bort de skadliga och allergiframkallande kemikalierna från kläderna vi köper? En hel del, om man får tro Marcus Bergman, hållbarhetschef på modekedjan Gina Tricot.
– Men vi ser det inte bara som en konsumentfråga för till exempel allergiker, utan som ett helhetsproblem. Den största mängden kemikalier och de farligaste kemikalierna finns ute på bomullsfälten och det påverkar framför allt de som jobbar där, säger Marcus Bergman.
Gina Tricot har tidigare fått kritik från miljöorganisationer för att de inte svarat på hur företaget arbetar med kemikalie- och hållbarhetsfrågor, men sedan några år tillbaka är klädkedjan en av de kedjor som arbetar mest aktivt med området.
Man har bland annat tagit fram en lista med ämnen som är förbjudna eller ska begränsas i företagets klädproduktion, utöver de ämnen som är reglerade på EU-nivå. Där ingår till exempel 23 olika allergiframkallande dispersionsfärgämnen. Dessutom arbetar man med olika oberoende miljöcertifieringar, som säkerställer att den del av kollektionen som numera är tillverkad av ekologisk bomull verkligen är det.

Återvinning
Att ett plagg är tillverkat av ekologisk bomull betyder dock inte alltid att det är fritt från skadliga kemikalier. Tillverkningen av ett plagg sker nämligen i flera steg – som blekning, färgning och tryckning – där kemikalier är inblandade. Enligt Marcus Bergman har en stor del av branschens arbete varit inriktat på att få bort kemikalierna som redan har använts i produktionen, bland annat genom olika tvättningsmetoder.
– Men det blir mer och mer viktigt att tänka på hur plagget produceras från början, att stoppa in så lite kemikalier som möjligt i processen. Till exempel har kemikaliebranschen tagit fram olika miljöanpassade tryck- och färgningsmetoder, säger han.
I dag är en liten del av Gina Tricots kläder tillverkade av återvunnet material från till exempel petflaskor eller gamla tillvaratagna klädesplagg, men i framtiden räknar Marcus Bergman med att den delen kommer att öka. Återvunna material kan nämligen minska användningen av kemikalier i tillverkningsprocessen – men det gäller att ha koll på gifthalterna i det man återvinner. Klädföretagens utmaning för framtiden är därför att hitta material som har ett lågt kemikalieinnehåll från början, menar Marcus Bergman.

8 svar om kemikalier i kläder
1. Vilka ämnen i kläder kan man vara överkänslig eller allergisk emot?
– Det är framför allt olika slags färgämnen som kan ge allergiska besvär. Mest allergiframkallande är de så kallade blådispersionsfärgerna, som bland annat kan orsaka smärtsamma blåsor. Dessutom kan man reagera på kemikalier som använts för att impregnera vattenavvisande tyger i allväders- eller sportkläder.
2. Innehåller vissa material mer kemikalier än andra?
¬– Det går inte att säga generellt, men vissa slutsatser går att dra utifrån materialet. Till exempel används dispersionsfärgämnen bara i syntetmaterial.
3. Har jag rätt att få veta från butiken vad ett plagg innehåller?
– Du har rätt att få veta om en vara finns med på den så kallade kandidatlistan, EU:s förteckning över 53 särskilt farliga ämnen som företagen bör hålla extra koll på. Men långt ifrån alla skadliga ämnen finns med på den listan.
4. Kan det finnas skadliga ämnen i plagg som är tillverkade av ekologisk bomull?
– Ja, även om bomullen är ekologiskt odlad kan skadliga ämnen användas i andra delar av produktionsprocessen. Till exempel vid blekning och färgning.
5. Vilka textilier ska jag undvika om jag inte vill utsättas för skadliga kemikalier?
– Alla textilier som luktar starkt av kemikalier, eftersom de kan vara impregnerade med antimögelmedel. Sportkläder eller andra kläder som marknadsförs för att de har antibakteriella egenskaper eller skyddar mot svettlukt, de kan innehålla fortplantningsstörande ämnen som triklosan och triklokarban. Vattenavvisande allväderskläder samt kläder med plasttryck, som kan innehålla mjukgörande ämnen som ftalater.
6. Hur mycket av alla kemikalier försvinner från plagg när de tvättas?
– Det varierar helt beroende på material och vilka kemikalier eller färgämnen som har använts. Men undersökningar har visat att en ganska stor del av kemikalierna försvinner i tvätten. Tyvärr hamnar många av dem i stället i miljön.
7. Innehåller begagnade plagg mindre kemikalier än nya?
– Det beror på. Ett äldre plagg med plasttryck kan till exempel ha mer förbjudna ftalater i sig eftersom lagstiftningen har förändrats och användningen av ftalater därmed har minskat. Samtidigt kan många av kemikalierna ha tvättats ur plagget, vilket leder till lägre koncentrationer.
8. Var hittar jag kläder som inte innehåller hälsofarliga och allergiframkallande kemikalier?
– Det finns barnkläder och andra textilier som är miljömärkta. Ma?rkningen inneba?r att kla?derna a?r tillverkade med mindre belastning pa? miljo?n och att det finns en viss kontroll på att de inte inneha?ller kemikalierester. Några sådana märkningar är Bra miljöval, GOTS, EU Ecolabel, Blue sign och Oeko-Tex.
Källa: Kemikalieinspektionen, Naturskyddsföreningen.