Hon arbetar med kontaktytan
Marléne Isaksson är hudläkare och forskare vid Skånes Universitetssjukhus.
Och det har Marléne Isaksson gjort, ända sedan sitt avhandlingsarbete i slutet av 90-talet, som handlade om vad kontaktallergi mot kortison innebär. Det kan vara svårt att diagnostisera eftersom kortisonet har antiinflammatorisk effekt. Det håller eksemet i schack men det blir aldrig riktigt bra. Arbetet ledde till att två sorters kortisonämnen numera finns med i allergitesternas basserie i Europa.
Andra studier hon deltagit i har lett till att konserveringsämnen i framför allt hygienprodukter begränsats eller förbjudits genom EU-beslut.
Att hon började med forskning var mer eller mindre en tillfällighet. Hon gjorde sin specialistutbildning på yrkesdermatologen i Lund och blev i slutet av utbildningstiden tillfrågad av sin handledare om hon ville delta i just arbetet med kortisonallergi.
– Det passar mig bra, jag är nyfiken och har en vilja att utforska. Jag tycker om blandningen av att möta patienter på mottagningen och att koncentrera mig på något annat och skriva om det.
Akrylatallergi
Nu är Marléne handledare för flera olika forskningsprojekt och har en doktorand som snart disputerar på akrylatallergi. En annan doktorand studerar färgämnen i textilier. En elev har börjat titta på ett växande problem, kontaktallergi hos nagelskulptriser. De arbetar med akrylat, ett mycket allergiframkallande ämne. Av de representanter för yrkesgruppen man hittills undersökt har över 75 procent varit drabbade och det är den största andel allergiker man sett inom ett yrke.
Forskningen är inriktad på att ta reda på hur stort problemet är, men också på att hitta lösningar för människor att kunna vara kvar i sitt yrke genom ett större säkerhetstänkande i arbetsmiljö och arbetssätt.
– Det kan vara åtgärder som att hålla arbetsytan ren, undvika att få kladd utanpå burkar och på penselskaft. Många är inte medvetna om att de handskas med ett farligt material.
Patientutbildning
Andra projekt som hon och hennes kollegor ägnar sig åt just nu är titta på om ökad patientutbildning ger bättre resultat och vilken form av utbildning som är bäst. De fortsätter också arbetet med konserveringsmedel, det kommer hela tiden nya ämnen.
Man har också gjort en studie bland professionella ishockeyspelare. Alla spelare i de två högsta serierna i Sverige har fått svara på en enkät och ett stort antal har undersökts. Det visade sig att de har högre förekomst av kontaktallergier mot vissa ämnen i hygienprodukter än genomsnittet.
– Det beror antagligen på att de duschar jättemycket och att de använder mycket parfymerade produkter. Vi har utformat en informationsbroschyr och ska följa upp hur de som fått informationen mår i jämförelse med dem som inte fått den. Råden i broschyren är: duscha mer sällan, kortare tid och med svalare vatten, använd mindre mängd tvål och välj oparfymerat.