Histaminintolerant – vad kan jag äta?

Det saknas fortfarande mycket kunskap om sjukdomen histaminintolerans. Många som lider av det experimenterar sig fram med låghistaminkost och olika tillskott. Men vad kan man egentligen äta – och fungerar kosttillskott?



Hudrodnad, nässelutslag, klåda, hjärtklappning, mag- och tarmsymtom, trötthet och hjärndimma är exempel på allergiliknande reaktioner som en del upplever när de får i sig histamin från vissa livsmedel. Men eftersom det är mycket man inte vet om histaminöverkänslighet, eller histaminintolerans, är riktlinjer kring kost svåra att ge.

– Har man en allergi vet man ju om att man inte kan äta det man är allergisk mot, intolerans befinner sig lite mer i gråzonen, säger Jenny van Odijk som är överdietist på allergimottagningen på Sahlgrenska sjukhuset och doktor i klinisk nutrition med inriktning på allergologi.

För att lindra eller hindra besvär är det många som testar sig fram med låghistaminkost, det vill säga genom att undvika livsmedel som har en hög histaminhalt eller som anses främja frisättning av histamin i kroppen.

Klokt att undvika

Det man framför allt ska undvika, om man upplever symtom, är till exempel lagrade ostar, långtidsförvarad fisk, korvar, skinkor, inläggningar och fermenterade drycker som öl och vin. Där har analyser både i Sverige och i andra länder visat höga nivåer av histamin.

Men nivåerna kan variera, vilket gör det svårt att uppskatta histaminhalten i en enskild måltid. Enligt analyser kan histamininnehållet i ett och samma livsmedel variera kraftigt beroende på mognad, lagringstid och bearbetning. Som exempel varierar histaminhalten i emmentalerost mellan cirka 0,1 till 2000 mg/kg och halten i rökt makrill kan vara mellan cirka 0,1 och 1788 mg/kg.

– Vissa upplever också att jäst kan ge symtom. Då kan man prova knäckebröd utan jäst, bröd bakat på bikarbonat eller nattjäst bröd som innehåller låg halt jäst, säger Jenny van Odijk.

Lämpliga råvaror

Det man vet är att kolhydratrik mat som rotfrukter, pasta och grönsaker generellt innehåller lite histamin. Detsamma gäller spannmål och fetter samt många nytillagade proteinrika rätter av kyckling, kött eller baljväxter.

Men hjälper det då att undvika histaminrika produkter och fokusera på “säkra” livsmedel? Det är olika från fall till fall, konstaterar Jenny van Odijk. Många känner sig bättre, i alla fall till en början. Men hennes erfarenhet är att det är lätt hänt att man utesluter livsmedel i onödan. Risken finns då att man utvecklar brist på vissa näringsämnen.

– När man inte har så bra analysredskap handlar det mycket om att plocka bort den mat vi vet innehåller mycket histamin, och sedan försöka lägga till den igen. Men vi tycker inte att det finns belägg för att plocka bort allt för mycket, säger Jenny van Odijk.

Allergologen och forskaren Marit Westman träffar också på den här typen av frågeställningar hos sina patienter.

– Det finns i dagsläget inga vedertagna diagnostiska kriterier eller test för att bekräfta eller utesluta histaminintolerans, säger hon. Det som rekommenderas är en noggrann sjukhistoria avseende typ av symtom och utlösande födoämnen. Tester bör inriktas på att utesluta andra rimliga orsaker till symtomen, till exempel allergitester för födoämnesallergi. Man får sedan utföra ett så kallat eliminationtest, det vill säga äta låghistaminkost under en begränsad period och samtidigt registrera eventuell förbättring av symtomen.

För lite enzym

En av orsakerna till att människor drabbas av histaminintolerans är att de tros producera för lite av ett enzym som heter diaminoxidas, DAO, och därför har svårt att bryta ner histamin och andra biogena aminer.

Halten av DAO kan man mäta i blodprov som kan analyseras på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, men problemet är att det saknas bra referensvärden. Just nu håller Jenny van Odijk och hennes kollegor därför på med en studie där man i en större grupp mäter och analyserar DAO i en icke-överkänslig befolkning, för att få just bättre referensvärden.

För laktosintoleranta finns alternativet att köpa laktas som tillskott, i form av tabletter eller kapslar, som hjälper till att bryta ner den laktos som tunntarmen inte klarar av att bryta ner. På samma sätt finns tillskott av enzymet DAO att köpa för de som är histaminintoleranta.

Hjälper tillskott av DAO-enzym eller är det bortkastade pengar?

– Behandlingen är i första hand fortsatt låghistaminkost. Antihistamintabletter kan provas förebyggande. Det finns studier som indikerar att DAO-tillskott kan förbättra symtomen, men alla patienter blir inte hjälpta av det. Det beror sannolikt på att det finns fler enzym än DAO som bryter ner histamin i kroppen, samt att mekanismerna bakom histaminintolerans inte är helt klarlagda. Det finns alltså sannolikt flera olika bidragande orsaker, säger Marit Westman.

DAO-enzym klassas som kosttillskott och kan därför inte förskrivas. Huruvida andra kosttillskott kan hjälpa till att bryta ned histamin i kroppen har studerats i mindre och experimentella studier. Där har man sett att vissa vitaminer eller mineraler är med i omsättningen av histamin, som vitamin B6. Men om det ger någon klinisk effekt är oklart.

– Däremot är det viktigt att patienter som söker för dessa symtom blir utredda och bemötta i vården, och att de som behöver har möjlighet att få träffa en dietist som kan vägleda dem vidare när det gäller kosten, säger Jenny van Odijk.

Fakta/Histamin

Histamin, och andra så kallade biogena aminer, finns naturligt i kroppen i små mängder och kan också finnas i olika livsmedel med höga halter av vissa aminosyror och i mat som förvarats för varmt eller lagrats länge. Man har sett att allergiker och astmatiker kan vara mer känsliga mot histamin i livsmedel än andra personer.

Text Johanna Aggestam Foto Colourbox

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php