Forskning om ökande metallallergier
Metallallergi ökar generellt och upp till 17 procent av Sveriges kvinnor har nickelallergi, vilket är den vanligaste metallallergin. Bakom allergierna ligger metalljoner som frigörs från till exempel läder, färg eller mynt och som även kan leda till problem med metallimplantat. Dessutom kan partiklar som man andas in leda till astma, visar en studie.
Yolanda Hedberg är forskare på Kemiskolan vid KTH samt på Karolinska Institutet. I sin forskning har hon bland annat kommit fram till att metallers farlighet i partikelform främst är beroende av storleken och möjliga exponeringsvägar. Det är nämligen materialets yta som spelar roll och hur ytan förändras med storleken på partikeln.
Yolanda har bland annat studerat partiklar av rostfritt stål.
– Olika typer av rostfritt stål är olika rostfria, kan man säga. Stålet beter sig på olika sätt över tid, och även beroende på i vilken miljö stålet används. Vid nötning, förbränning, eller smältning så skapas metallpartiklar, och beroende på hur snabbt dessa kyls ner så får partikelytorna olika egenskaper, säger hon.
Yolanda Hedbergs forskningsresultat kan vara till nytta för yrkesgrupper som till exempel metallarbetare, låssmeder och snickare och för dem som fått rotfyllningar eller höftimplantat av kobolt-krom-legeringar eller exponerats av luft som innehåller partiklar från till exempel bilbromsar eller dubbdäck.
– Legeringen kobolt-krom används väldigt ofta vid rotfyllningar, och är vanliga i höftimplantat. Vid en felaktig operation kan väldigt stor friktion/nötning mellan lederna uppstå, vilket leder till att partiklar frigörs. Det finns exempel på människor som temporärt blivit blinda och tappat talförmågan orsakat på grund av förgiftning av via legeringar av kobolt-krom, säger Yolanda Hedberg.
Hon tillägger att den vanliga kökskastrullen hemma inte utgör någon hälsofara, men säger samtidigt att de vetenskapliga resultaten är relevanta för alla typer av metaller och metalliska partiklar. Forskningen om olika materials hälsoaspekter fortsätter i samarbete med Karolinska Institutet, till exempel om kromgarvat läder. Forskningen finansieras bland annat av Astma- och Allergiförbundet. Målet är bland annat att ge vetenskapliga underlag för relevant lagstiftning.
– Kemikalielagstiftning är bra, men om man inte vet vad som är farligt och varför, så leder den inte sällan fel, säger Yolanda Hedberg.
Yolanda har bland annat studerat partiklar av rostfritt stål.
– Olika typer av rostfritt stål är olika rostfria, kan man säga. Stålet beter sig på olika sätt över tid, och även beroende på i vilken miljö stålet används. Vid nötning, förbränning, eller smältning så skapas metallpartiklar, och beroende på hur snabbt dessa kyls ner så får partikelytorna olika egenskaper, säger hon.
Yolanda Hedbergs forskningsresultat kan vara till nytta för yrkesgrupper som till exempel metallarbetare, låssmeder och snickare och för dem som fått rotfyllningar eller höftimplantat av kobolt-krom-legeringar eller exponerats av luft som innehåller partiklar från till exempel bilbromsar eller dubbdäck.
– Legeringen kobolt-krom används väldigt ofta vid rotfyllningar, och är vanliga i höftimplantat. Vid en felaktig operation kan väldigt stor friktion/nötning mellan lederna uppstå, vilket leder till att partiklar frigörs. Det finns exempel på människor som temporärt blivit blinda och tappat talförmågan orsakat på grund av förgiftning av via legeringar av kobolt-krom, säger Yolanda Hedberg.
Hon tillägger att den vanliga kökskastrullen hemma inte utgör någon hälsofara, men säger samtidigt att de vetenskapliga resultaten är relevanta för alla typer av metaller och metalliska partiklar. Forskningen om olika materials hälsoaspekter fortsätter i samarbete med Karolinska Institutet, till exempel om kromgarvat läder. Forskningen finansieras bland annat av Astma- och Allergiförbundet. Målet är bland annat att ge vetenskapliga underlag för relevant lagstiftning.
– Kemikalielagstiftning är bra, men om man inte vet vad som är farligt och varför, så leder den inte sällan fel, säger Yolanda Hedberg.