Forskning för effektivare eksembehandling

Runt en miljon svenskar lever med den inflammatoriska hudsjukdomen atopiskt eksem. De med svårast sjukdom får det som kallas systemisk behandling, till exempel det biologiska läkemedlet Dupixent. Men eftersom systemiska behandlingar mot eksem fortfarande anses vara ganska nya behövs mer forskning för att patienterna ska få en effektiv behandling med så få biverkningar som möjligt.

Tre studier

I fjol fick Emma Johansson, överläkare på hudkliniken vid Karolinska sjukhuset, forskningsanslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond för att i ett nytt forskningsprojekt titta på just detta.

– Projektet är uppdelat i tre studier och vi kommer att studera de patienter med atopiskt eksem som har svårast sjukdom och får den mest avancerade behandlingen, så kallad systemisk behandling. Den ges i form av tabletter eller injektioner och hämmar inflammationen i kroppens alla organ, i stället för enbart lokalt i huden, förklarar Emma Johansson.

– Syftet är att ta reda på hur patienterna påverkas av behandlingen, vilken effekt den har på deras symtom och vilka biverkningar som uppkommer. Men också om behandlingen kan förbättra de depressionssymtom som patienter med atopiskt eksem har ökad risk att få.

Viktig statistik

Data hämtar Emma Johanssons forskargrupp i Swedad. Det är det svenska nationella kvalitetsregistret för atopisk dermatit, eller atopiskt eksem som det ofta kallas.

– Swedad fungerar genom att patienten och sjukvårdspersonal på olika hudmottagningar i landet matar in besöksdata i registret. Detta ger oss ett betydligt bredare underlag än det i läkemedelsbolagens kliniska studier, säger hon.

I läkemedelsbolagens studier testar man läkemedel under mer kontrollerade former än i verkligheten. Man väljer till exempel ut patienter till studien, vilket kan ge en mer likartad grupp. Patienterna i verkligheten är mer komplexa.

– Verkligheten ser lite annorlunda ut och därför är det viktigt att även göra sådana studier. En del av läkemedlen är väldigt dyra och då vill vi verkligen att de som har störst nytta av dem ska kunna få dem.

Biologiskt läkemedel

Om en patientgrupp får biverkningar men ändå har stor nytta av läkemedlet kan man undersöka om och hur de biverkningarna kan förebyggas.

– Vi kommer att kunna se hur patienterna svarar på läkemedlen, vilka symtom som förbättras, vilka som inte gör det och om det är någon subgrupp av patienter som inte svarar på behandlingen eller är särskilt drabbade av biverkningar. På så sätt kan behandlingen individualiseras, så att alla kan få bästa möjliga hjälp.

Dupixent är det första biologiska läkemedlet som godkänts för just atopiskt eksem, men som för andra läkemedel har vissa biverkningar rapporterats.

– I samband med registreringen av Dupixent visade vår forskargrupp att ögonbiverkningar, i form av inflammationer med rodnad och klåda, är vanligare i klinisk vardag än vad som visats i de kliniska prövningarna. Detta ledde till en riktlinje om att förebygga ögonbesvär genom att använda tårsubstitut parallellt med Dupixent.

Nyupptäckt biverkning

Emma Johansson berättar att man i en liten förstudie upptäckt att patienter som behandlats med Dupixent under ett år i genomsnitt har gått upp 6,1 kg.

– Vi vet inte vad det beror på och kommer att studera riskfaktorer för viktuppgång i vårt forskningsprojekt. Tack vare systematisk registrering av vikt i Swedad före och under behandling kan vi ta reda på om det till exempel är någon särskild patientgrupp som har större risk att drabbas av viktuppgång. Då kanske de ska ha annan medicinering eller så kan man försöka förebygga och undvika detta med bland annat kost- och träningsråd.

Få måste avbryta

Att man inte tidigare noterat viktuppgången som en biverkning tror hon beror på att man inte alltid registrerar patientens vikt. Förbättrad sömn verkar inte förklara viktuppgången eftersom andra motsvarande läkemedel, som till följd av förbättrat eksem och minskad klåda också ger bättre nattsömn, inte har orsakat viktökning.

– En gissning är att det kan ha något att göra med cytokinerna som Dupixent hämmar, för de är involverade i brunt fett-metabolismen, säger Emma Johansson, men betonar att det bara är en gissning.

Hur ser du på förhållandet mellan de biverkningar Dupixent har och dess effekt?

– Generellt sett har Dupixent väldigt god effekt. Patienterna blir betydligt bättre såväl i klåda som eksem och de får kontroll över sin sjukdom.

Huden kan dock fortsatt vara torr och behöva smörjas med mjukgörande. Det är väldigt få patienter med god effekt som behöver avsluta behandlingen till följd av biverkningar.

Minskar depressionssymtom

Beroende på svårighetsgrad kan atopiskt eksem påverka flera aspekter av hälsorelaterad livskvalitet och orsaka sömnsvårigheter, psykosocial stress samt begränsa dagliga aktiviteter och arbetsförmåga. Det finns också en känd, men ofta underskattad koppling till depression och självmordstankar hos patienter med atopiskt eksem.

– En ny studie med patienter med atopiskt eksem från hela Europa visade att upp till 10 procent led av depressionssymtom och mer än hälften uppgav sänkt livskvalitet, säger Emma Johansson.

I studien, som är klar men ännu inte publicerad, beskriver hon och hennes forskarkollegor förekomsten av depressionssymtom och självmordstankar hos de svårast sjuka patienterna och tittar på om systemisk behandling påverkar deras psykiatriska symtom.

– I studien ingår cirka 300 patienter och vi ser att man med en effektiv systemisk eksembehandling både blir bättre i sitt eksem och får minskade depressionssymtom. Det hänger ihop och vi kan även se att det inte enbart förklaras av den bättre sömnen de får när eksemet förbättras och klådan försvinner.

Bra omhändertagande

År 2024 beräknas hela forskningsprojektet vara klart.

– Målet är att patienter med svårt atopiskt eksem ska få en mer effektiv behandling för både hudbesvären och depressionssymtomen, färre läkemedelsbyten och att de bättre ska kunna undvika och hantera biverkningar, säger Emma Johansson.