Doftkänslighet: Sjukgympa hjälper luftrören

Avhandlingen, som består av fyra studier, visar att behandling med sjukgymnastik kan lindra de luftvägsbesvär som till exempel utlöses av starka dofter, ansträngning och kyla. Doktoranden Ewa-Lena Johansson vid Sahlgrenska Akademin har jämfört SHR-patienter med astmatiker och KOL-patienter, och sett att trots att de som lider av sensorisk hyperreaktivitet har en normal lungfunktion, hade SHR-patienterna i studien förhöjd andningsfrekvens, minskad andetagsrörlighet och minskad rörlighet i bröstkorgen jämfört med både patienter med astma och friska kontrollpersoner. SHR-patienternas bröstkorgsrörlighet liknade på flera sätt den nedsatta rörlighet äldre patienter med svår KOL har.

Träning hemma

I en av de studier som ingår i avhandlingen fick 27 patienter som haft problem med SHR sedan många år ett träningsprogram utformat av sjukgymnast. Programmet, vars syfte var att öka bröstkorgens rörlighet, genomfördes dagligen på egen hand och bestod av fyra fysiskt enkla övningar. Utöver detta ingick både en avspänningsövning och en andningsövning i träningsprogrammet.
Varje övning upprepades fyra-sex gånger en gång om dagen under tolv veckor. Avspänningsövningen gjordes i 10 minuter, minst en gång om dagen. Träningen gav goda resultat: patienternas rörlighet i bröstkorgen ökade och deras upplevda känsla av tryck över bröstet minskade. Även känsligheten för capsaicin hos de sensoriska nerverna i luftvägarna minskade.

– Det finns en mängd olika övningar man kan träna bröstkorgsrörlighet med, säger Ewa-Lena Johansson, men jag valde ut fyra stycken som var lätta att förstå och lätta att visa. Jag ville ha rörelser som de kunde göra var som helst utan redskap, förklarar hon.

Insidan påverkar utsidan

Trots de nya rönen är det här i grunden kunskaper som sjukgymnaster känt till länge, berättar Ewa-Lena Johansson, men det har inte verifierats av forskning förrän nu.
– Har man problem med insidan av bröstkorgen avspeglar det sig på utsidan av bröstkorgen – det vill säga i bröstkorgsmuskulaturen. Inga kroppsdelar mår bra av att ha inskränkt rörlighet. Generellt behöver det åtgärdas förr eller senare. Det spännande här var att vi kunde hitta något att erbjuda en patientgrupp som tidigare inte kunnat få någon behandling, vilket ger dem en möjlighet att få lite lindring.

– Ju mer man fått jobba med andningen, desto sämre rörlighet kan man vänta sig. En astmapatient som haft en dålig period har till exempel sämre rörlighet än efter en bra period, berättar Ewa-Lena Johansson. Det beror på att musklerna i bröstkorgen och ryggen fått jobba och blivit överbelastade.

– Ju mer en muskel arbetar desto stelare blir den om den inte får en viloperiod, säger Ewa-Lena Johansson. Tidigare har den här patientgruppen fått höra att det ”bara känns jobbigt, men inte är något fel på dem”, eftersom de inte har nedsatt lungfunktion. Eller att de nog har astma i alla fall, fast medicinerna inte har effekt. Därför känns det positivt att kunna visa att en så pass enkel åtgärd som att träna med rörelser för bröstkorgen, andningsövning och avspänning ger effekt på deras besvär, tillägger hon.

Sjung och blås

Ewa-Lena Johansson kunde i sin studie dessutom se att patienterna med SHR hade en förhöjd andningsfrekvens, men också att de andades mer med övre delen av bröstkorgen, vilket är mer arbetsamt och kräver mer energi än att andas med den nedre delen. Därför ingick också en andningsövning och en avspänningsövning i träningsprogrammet.
Ewa-Lena tipsar också om att annat som har positiv effekt på rörligheten i bröstkorgen är att sjunga, spela blåsinstrument och jobba med sin hållning:

– Om man svankar för mycket, vilket många kvinnor gör, får man, utöver ont i ryggen, långa och slappa bukmuskler. I förlängningen kan det påverka andningen.

Om man har sensorisk hyperreaktivitet och misstänker att man har en stel bröstkorg rekommenderar Ewa-Lena Johansson att man vänder sig till en sjukgymnast för att få individuella övningar för att träna upp sin bröstkorgsrörlighet. Också de som har problem med mycket slem eller ineffektiv hostfunktion kan ha stor hjälp av en sjukgymnast, tipsar hon.

Fakta SHR

Cirka 6 procent av befolkningen bedöms lida av sensorisk hyperreaktivitet. Av dem är ungefär 70 procent kvinnor. Orsaken tros vara en obalans i det sensoriska nervsystemet i luftvägarna, vilket skapar en överretbarhet hos nerver för bland annat kemikalier och dofter.
Varför bara vissa människor får de här besvären vet inte forskarna ännu, och någon behandling har fram tills nu inte kunnat erbjudas, utan de drabbade har i mesta möjliga mån fått försöka undvika de utlösande faktorerna för att undvika besvär.
Sensorisk hyperreaktivitet kan lätt misstas för astma eller allergi, och många patienter med SHR har fått prova både astmamediciner och allergimediciner – något som sällan hjälper. För att särskilja patienterna med sensorisk hyperreaktivitet från till exempel astmatiker görs därför ett test där man mäter hostkänsligheten genom att patienten får andas in ett nervretande ämne, capsaicin. Det är ett ämne som utvinns ur chili, och i låga koncentrationer ger det hosta vid inandning. SHR-patienterna har högre känslighet för capsaicin än till exempel astmapatienter eller friska, och får därför hosta vid lägre doser capsaicin än andra.

Källor:
Studien Airway reactions and breathing movements in sensory hyperreactivity finns här: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/31722
Vårdguiden
http://www.tilia.se