Det är dags att vända trenden
Det handlar nämligen såväl om forskning, kunskapsöverföring, möjlighet till diagnos, en uppdaterad behandling och uppföljningar som om utbildning och kunskap i samhället. Allergisjukdomarna är ju speciella på det sättet att man till stor del berörs av andras val i vardagen, exempelvis att använda parfym, ta med sig hunden eller tända en cigarett. Med mer kunskap är det lättare att få förståelse och välja att göra klokare val.
Nu börjar det
Man skulle kunna tänka att Allergilyftet på något sätt var en målgång för Astma- och Allergiförbundet, som stod som arrangör. Men tvärt om ser vi Allergilyftet som starten i ett mer frekvent arbete för ett svenskt nationellt allergiprogram.
Allergikunskapen har tagit stora kliv framåt och det finns i dag möjligheter att i många fall förhindra att små barn utvecklar allergi. Hos dem som redan utvecklat allergi finns möjligheter att kunna särskilja riskerna för mycket allvarliga reaktioner och mer milda symtom. Dessutom finns det nya och bättre möjligheter att diagnostisera och behandla många allergiformer.
Problemet är att varken förebyggande insatser, ny diagnostik, nya behandlingar eller regelbundna uppföljningar i dag är tillgängliga för alla med allergi. Allergivården är ojämlik både gällande tillgänglighet och innehåll och ingen myndighet äger ansvaret för kunskapsöverföringen.
Detta är målen
Några av Astma- och Allergiförbundets målsättningar med ett svenskt allergiprogram är att färre personer ska utveckla allergi och av de som har allergi ska färre personer behöva ha symtom. Vi vill ha mer stöd till allergiforskning och på fler områden än rent medicinska. Vi vill att nationella riktlinjer tas fram så att vården är tillgänglig och hålls uppdaterad över hela landet. Då behövs också ett kunskapslyft till hälso- och sjukvårdspersonal och fler specialister. Dessutom vill vi att alla patienter ska ges patientutbildning och förses med en skriftlig behandlingsplan. Det ser vi fram emot!