Bamse-grundaren Magnus: ”Jag är inte alls analytisk”
Magnus Wickman var med och grundade Bamse-projektet som förändrade svensk forskning kring astma och allergier bland barn. Nu odlar han både vaxbönor och sin själ på en paradisgård i Sörmland. Möt professorn som är livsnjutare.
Jo, han blev det. Magnus som alltid satt och tänkte på annat på lektionerna. Men när han väl bestämt sig för att han ville bli läkare som farbror Bengt, kirurgen och familjevännen som plåstrat om honom gång på gång, tog det fart.
– Fast jag kunde lika gärna ha blivit kock, säger Magnus Wickman där han sitter i det stora växthuset på Stora Kvarntorp utanför Gnesta där han och hustrun Inger skapat sitt paradis.
Fantasin en styrka
Vännerna kallar honom livsnjutare och det är inte svårt att tro dem när man möter forskarpionjären omgiven av slingrande vinstockar med stora klasar blå muskatdruvor (han jobbade på en vingård i Italien under ett halvt sabbatsår vid millennieskiftet), fikon, citroner och tomater.
– Mina styrkor som forskare har varit att jag har bra fantasi och så tycker jag om att umgås med människor och blir varken rädd för eller imponerad av någon. Däremot är jag inte alls analytisk, konstaterar Magnus.
Forskare blev han när en son blev väldigt allergisk. Magnus, som då var barnläkare i Falun, började söka efter förklaringar och hjälp. Sökandet förde honom först till Voksentoppen senter for astma og allergi i Oslo, sedan till S:t Görans barnsjukhus i Stockholm och så småningom till en pizzeria vid Solnabron i Stockholm.
Kick-off på en pizzeria
– Mina kollegor Lennart Nordvall, Göran Pershagen och jag käkade lunch på Pizzeria Leone och pratade om hur sjutton vi skulle kunna lägga upp den ultimata studien för att ta reda på varför barn blir allergiska, berättar Magnus Wickman.
De kom fram till att de måste följa 4 000 barn i minst fyra år. Det var så projektet föddes. Bamse står för Barn, Allergi, Miljö, Stockholm, Epidemiologi. Suveränt namn inom Sverige, fullkomligt obegripligt internationellt. Men de tre vise männen på pizzerian kunde ju inte ana då hur många internationella forskare som skulle ta del av material från projektet.
– Från första stund stöttades vi av Astma- och Allergiförbundets forskningsfond. De har varit vår mest lojala bidragsgivare, säger Magnus Wickman.
Misstag ledde till genombrott
Och ibland har missförstånd parade med ovanligt smarta medarbetare lett till givande forskningsgenombrott. Magnus berättar om den där dagen när en medarbetare av misstag beställt allergianalyser för hemska pengar. Som chef såg han med fasa hela budgeten spricka. Men så kom medarbetaren tillbaka med resultaten och sa: ”Men Magnus, kom och titta här, för det är jättekonstigt …” Där kom upptäckten att man kan skilja på äkta jordnötsallergi och korsallergi mot björk och jordnöt.
– Det är nog det resultat som jag är mest glad över. Det gällde ju massor av barn vars föräldrar tidigare fått beskedet att barnet var extremt jordnötsallergiskt och riskerade att få allergichocker. Plötsligt kunde den risken avskrivas.
Vi reser oss från bordet i växthuset och går runt ägorna. Att odla är kanske rätt likt att forska.
– Ja, det handlar ju om att skaffa sig ny kunskap. Du måste våga, du måste satsa och räkna med att det blir fel ibland, säger Magnus.
Mer om Magnus Wickman
Ålder: 78.
Familj: Gift med
Inger Sannes, tre vuxna barn, sju barnbarn, djur.
Bor: Stora Kvarntorp, Gnesta.
Gör: Professor emeritus i pediatrisk allergologi. Var med och grundade BAMSE-projektet. Arbetar numera på deltid som handledare och konsult inom Region Sörmland.
På fritiden: Lagar mat, sköter tillsammans med hustrun gården Stora Kvarntorp.