Baljväxter – en brokig familj

Både jordnötter och sojaprotein tillhör familjen baljväxter, en familj som innehåller en hel del bra proteinkällor för den som äter vegetariskt. Dessutom är många vegetariska produkter som korv, färs och skinksubstitut tillverkade av just sojaprotein – och för den som äter vegetariskt och samtidigt inte tål soja kan det därför vara svårt att hitta bra färdigprodukter.

Många arter

I en del nyare produkter används numera även andra proteinkällor än soja. Till exempel ärtprotein, ett ämne som går att hitta i allt från vegofärs till mjölkfri yoghurt, glass och bröd. Men även ärtor är en baljväxt – så är det något den med till exempel jordnöts- eller sojaallergi för säkerhets skull bör undvika?
Nja, säger Caroline Nilsson, barnallergolog på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet.
– Jag tycker inte att man ska utesluta födoämnen för säkerhets skull. Familjen baljväxter är ändå väldigt stor, med totalt cirka 18 000 olika arter. Däremot finns det olika underfamiljer där vissa familjer ligger närmare eller längre ifrån varandra, säger hon.

Ovanlig allergi

När det gäller en av de vanligaste allergierna, jordnötsallergi, är rekommendationen att inte undvika andra baljväxter. Det beror på att det är ovanligt att jordnötsallergiker även reagerar mot andra baljväxter, menar Caroline Nilsson. Däremot tycks en del ha en ökad känslighet mot till exempel bockhornsklöver, en ört som ofta ingår i kryddblandningen curry. Men inte i så stor utsträckning att jordnötsallergiker i allmänhet avråds från att äta örten, menar hon.
– Däremot är det vanligt att personer som är allergiska mot sojaprotein även reagerar mot andra baljväxter och enligt min erfarenhet är det då framför allt linser och kikärtor som kan ge framträdande reaktioner. Samtidigt ska man komma ihåg att soja- och baljväxtallergi är en relativt ovanlig allergi, även om den har ökat sedan jag började arbeta som allergolog i slutet av 1990-talet, säger hon.

Hur kan man veta vilka andra baljväxter man reagerar på?
– Det kan man inte veta i förväg, utan man märker att man reagerar när man äter dem. Ibland görs det även så kallad komponentdiagnostik av patienters allergier. Vi hade till exempel en patient som reagerade på sojadryck, trots att allergitestet mot soja var negativt. Men analysen visade att det handlade om en korsreaktion mot de delar av sojaproteinet som liknar björkpollen.

Vilka baljväxter är det mindre vanligt att reagera på?
– De som har en baljväxtallergi kan ibland tåla bönor, till exempel vita och svarta bönor eller kidneybönor. Det tror vi beror på att bönor är en egen familj som inte ligger så nära de övriga, säger Caroline Nilsson.
För den som upplever lindrigare reaktioner från mun och svalg och ibland ögon och näsa av till exempel sojaprotein kan det alltså handla om en korsreaktion på grund av björkpollenallergi. Det finns också personer som upplever reaktioner från mag- och tarmkanalen efter att ha ätit sojabönor och andra baljväxter. Men det beror på att baljväxter har speciella kolhydrater som gör att de kan vara svåra att bryta ner, menar Caroline Nilsson.
Ytterligare en grupp patienter som ibland undviker sojaprotein är barn med mjölkproteinallergi. Men enligt Caroline Nilsson finns det inget som säger att mjölkallergiker skulle vara mer benägna att utveckla allergi mot soja än mot något annat födoämne.
– Den kopplingen har inte kunnat ses i några större studier, utan det är en föreställning som lever kvar från tidigare när soja användes i mjölkersättning till spädbarn. Barnallergisektionens rekommendationer är att soja kan ingå i maten från sex månaders ålder, säger hon.