Allergivänliga träd på frammarsch i städerna
Träd är städernas gröna lungor, men kan också ställa till problem för allergiker. Så hur tänker dagens stadsplanerare egentligen? Grönt är skönt – absolut – men varför kan man inte bara plantera allergivänliga träd?
– Ja, jag kämpar med tabletter, ögondroppar och nässpray, men vill ändå säga att träd är bland det bästa vi har i städer, säger han.
Han berättar att träden fungerar som habitat för djur och insekter, träd bidrar till minskad värme och torka i städer, de binder koldioxid och producerar syre, hjälper oss hantera regn och skyfall, de bidrar till att dra ner människors puls och ökar återhämtningen vid sjukdom.
– De gör också att vi vill vistas i utemiljöer och att vi därför mår bättre. Träden gör oss friskare!
Men hur mycket hänsyn tas till allergiker när man väljer träd i städer?
– Det är absolut något vi tänker på när vi gestaltar nya torg, parker och gaturum, säger Nima Karimzadeh.
Nima får medhåll av Elisabet Elfström, stadsträdgårdsmästare i Stockholm och ansvarig för stadens offentliga rum, dess parker och natur.
Hög medvetenhet
– Allergiaspekten är väldigt viktig, förklarar Elisabet, det får vi lära oss redan under utbildningen. Jag skulle säga att medvetenheten är hög. Det finns en checklista med allergihänsyn när vi planerar nya grönområden.
Björk, hassel, vide och al är till exempel träd som man undviker att plantera, just för att många är allergiska mot deras pollen. Sedan undviker man också starkt doftande buskar i närheten av bostadsområden och förskolor.
– Samtidigt är pollen något som sprids över stora avstånd, så även om vi är noga med att välja växter med låg pollenspridning så är det begränsat hur mycket vi kan påverka, säger Nima Karimzadeh.
– Dock har det ju ett starkt signalvärde, fortsätter han. Genom att inte plantera ut träd som är kända för att vara jobbiga för oss allergiker så visar vi att staden är till för oss alla.
Viktiga när klimatet förändras
I dag och troligtvis ännu mer i framtiden kommer träden att bli allt viktigare av klimatskäl. De ger skugga och svalka, men kan också hjälpa till att ta hand om dagvattnet vid kraftiga regn, förutom att de ökar den biologiska mångfalden.
– Förr satte man alléer av träd främst för att det var vackert, men i dag är träden allt viktigare för vårt ekosystem, säger Elisabet Elfström.
Träden ska tåla framtidens klimat, det vill säga torka och värme, men även plötsliga skyfall. I dag är också krontäckningen viktig, det vill säga hur stor yta trädens krona täcker, för att motverka värme och skapa öar i stadsytan.
Så vad prioriteras, klimatsäkra träd eller allergivänliga?
– Vi tror på att kombinera båda! säger Nima Karimzadeh. Vi kan jobba med inhemska arter för deras biologiska värde, men komplettera med arter från klimatzoner som liknar Sveriges framtida klimat.
Nima Karimzadeh ger ett favoritexempel på ett bra träd: ornäsbjörken. Den är en jättevacker men också allergivänlig björksort eftersom den inte har hanhängen.
– Det ger mindre luftburen pollenspridning och checkar därför in i båda boxarna genom att bidra till en klimatanpassad, men också allergivänligare stadsmiljö, säger han.
Fler arter
Enligt tidningen The Guardian pågår det en diskussion i USA om honträd versus hanträd i städerna. Honträden av björkar skräpar ner när frökapslar faller till marken och skapar svårstädade gator, medan hanträden ”bara” avger pollen, så man har prioriterat att plantera hanträd, vilket ska ha gjort stadsmiljön på vissa håll ”outhärdlig” för pollenallergiker.
– Vi kan säkert bli bättre även i Sverige på att jobba mer med honplantor, men en stor del av luftburet pollen sprider sig på långa avstånd och ger därför inte alltid önskad effekt, säger Nima Karimzadeh och fortsätter:
– Det jag ser som en trend här i Sverige är att vi har slutat med att plantera ut mycket av ett och samma trädslag, i stället breddar vi antalet arter. Det kan exempelvis handla om blandalléer på en gata eller att ha olika träd på olika gator.
Genom att blanda träden minskar pollen från en specifik art. Samtidigt ökar motståndet i grönskan vad gäller svampinfektioner eller annan skada som framtida klimatförändringar, insekter och bakterier som träden kan drabbas av.
Bidrar till hälsa
– Så i framtiden kanske det blir svårt att muta in varumärken som “björkarnas stad”, i stället får vi en större biologisk mångfald och mycket grönt i våra städer, säger Nima Karimzadeh.
Frågan är om det också kan finnas en ekonomisk aspekt med att välja bort pollenspridande träd? I Japan gjorde dåvarande premiärministern 2023 ett utspel där han ville eliminera en ”nationell sjukdom”, eftersom pollen från cederträ och cypresser gjorde livet surt för 40 procent av befolkningen. Det gav i sin tur ett stort inkomstbortfall, menade ministern, eftersom arbetskapaciteten minskade hos allergidrabbade.
– Spännande, kommenterar Nima Karimzadeh. Det finns verkligen många anledningar att arbeta med biologisk mångfald och varierande arter. Det är också viktigt att man i städer säkerställer att alla invånare kan gå och cykla och nyttja parker och grönområden. Det bidrar till den allmänna hälsan.
Nyligen kom beslut att Stockholm ska satsa på fler träd på gator och torg. Blir de allergivänliga?
– Det går inte att helt komma undan allergin, men vi undviker de träd som vi vet vållar stora problem, säger Elisabet Elfström.
Så här kan staden tänka för att vara bra både för klimatet och pollenallergiker:
Bort med:
Björk, hassel, al, och vide.
– Men exempelvis vide har ett stort värde som föda för våra pollinatörer tidigt på våren, så det är därför viktigt att fortsatt planera in, säger Nima Karimzadeh.
In med:
En bredd av våra inhemska arter, som ask, rönn och oxel, men inte för många av någon särskild. Gärna även sorter som kommer från andra klimat som kan klara våra framtida miljöutmaningar. Och generellt fler barrträd! De har också pollen, men färre är allergiska mot just våra inhemska barrträd.