Vaccinera med tablett
I framtiden kan allergivaccination vara en tablett som läggs under tungan. Redan i dag finns ett registrerat läkemedel, Grazax, mot gräsallergi och inom några år står tabletter mot kvalster och björkpollen på tur att prövas.
– Tablettformen kommer att ta en allt större del av marknaden, fördelarna är så pass många. Just nu pågår en utvecklingsfas för att ta fram tabletter mot kvalster- och björkallergi. Om tre till fem år kommer de att finnas på marknaden, säger Hans Lindeberg på läkemedelsföretaget ALK som står bakom Grazax, världens första allergivaccin i tablettform.
Stora fördelar
Sabina Rak är professor i allergisjukdomar vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och har stor erfarenhet av olika sorters vaccinering. Hon ser stora fördelar i framför allt tillgängligheten.
– Redan idag kan alla legitimerade läkare skriva ut Grazax, men eftersom man har liten erfarenhet av att använda den här typen av vaccin avstår man i regel. Men i takt med att det blir vanligare, kommer även distriktsläkarna att börja förskriva tablettvaccin som patienten tar själv i hemmet.
Hans Lindeberg tror att man som patient i framtiden kommer att kunna välja vilken typ av behandling man föredrar, tablett eller spruta. För vissa kan det vara lugnare att regelbundet gå till sjukhuset och träffa sin läkare, medan andra föredrar den enklare tablettvarianten.
Kvalster
Att vi ser den här utvecklingen när det gäller gräs, kvalster och björk är ingen tillfällighet. Läkemedelsföretagen väljer förstås att utveckla läkemedel mot allergier som drabbar flest människor, för att nå största möjliga marknad. Enligt Sabina Rak är gräs ett betydande allergen i stora delar av Europa, medan kvalster främst ställer till besvär för människor i fuktiga och temperade klimat. I Sverige är Skåne och västkusten mest drabbat och på kontinenten har till exempel Skottland, England, Holland och Tyskland utbredda problem med kvalsterallergi. Även i Kina, Australien och Nya Zeeland finns mycket allergi av den här sorten.
– Det är en stor allergen och besvärligt för dem som drabbas. Jag tror många patienter kommer att bli väldigt glada när ett enklare och bättre vaccin kommer, säger Sabina Rak.
– Men är då vaccin i tablettform lika effektivt som injektioner?
– Det har inte gjorts några studier där man har jämfört effekten av metoderna, däremot finns det studier som visar att tabletterna har god effekt. Egentligen är det bara två olika sätt att applicera behandlingen, ändamålen är ju desamma: att utveckla tolerans, säger Sabina Rak.
Läkemedelsföretaget ALK hävdar att tabletterna ger färre biverkningar än injektioner, vilket är en uppfattning som Sabina Rak delar.
– Vi ser inte så många biverkningar vid injektionsimmunterapi på sjukhuset heller, men försiktigheten är större. Tabletterna ger en annan sorts biverkningar, mest lokalt i munnen, men det är helt klart så att tabletter ger mindre och lindrigare biverkningar än injektioner. Annars skulle vi inte låta patienterna ta medicinen själva i hemmet.
Ökad tolerans
Att öka sin tolerans för det man är allergisk mot är något man testar även inom födoämnesallergi. Men då handlar det om att försiktigt och under uppsyn av vårdpersonal, prova att äta det man är allergisk mot. Vissa studier har visat att genom att successivt öka intaget, kan även toleransen för födoämnet öka. På allergimottagningarna används den här provokationsmetoden, det vill säga gradvis ökande mängd av födoämnesallergen, för att fastställa om en person är allergisk mot ett födoämne eller inte.
Proceduren används främst i diagnostiskt syfte medan allergivaccinering handlar om att ge ökad tolerans.
– Det finns en grundläggande skillnad mellan allergi mot föda och mot inhalationsallergen. Du blir allergisk mot björk genom att andas in det, och du blir allergisk mot till exempel jordnötter genom att äta det. Det är två olika slemhinnebarriärer till att börja med, mag-tarmkanalen mot luftvägar. En jordnöt kan utlösa en svår allergisk reaktion, men du blir aldrig lika sjuk genom att andas in pollen.
I droppform
Sublingual immunterapi kan också ges i form av droppar som appliceras under tungan. Metoden har funnits länge och används fortfarande i en del europeiska länder. Nu för tiden innebär en registrering i ett EU-land att läkemedlet kommer att godkännas i hela unionen. Men då dropparna lanserades var rutinen en annan.
– I Skandinavien har vi länge varit skeptiska mot all sublingual behandling. Dropparna är inte så väl utprovade, och uppfyller inte alltid de moderna krav vi har för registrering av nya läkemedel här. De har använts i några forskningsstudier i Skandinavien men inte på mottagningarna, eftersom studier om dess effekt saknas. Däremot ser vi fram emot registrering och användning av andra allergen, så att patienterna kan få en säker behandling i hemmet i form av lokalterapi, avslutar Sabina Rak.