Bagaren Peter: ”Jag fick ett bättre liv”

– Jag visste inte då att det kunde bli så här bra. Tänk att en kris kan göra livet så mycket bättre.

Peter Edvardsson visste redan som tonåring att han ville bli bagare. Varifrån intresset kom vet han inte, men han älskade att baka, så yrkesvalet kändes givet.

– Direkt efter gymnasiet flyttade jag till Smålandsstenar för att jobba på ett bageri där. Efter två år meddelade chefen att han skulle sälja sitt bageri i Lessebo, som jag kommer ifrån, och frågade om jag ville ta över det.

Blev bageriägare tidigt

Bara 21 år gammal blev Peter tillsammans med frun Martina därför ägare till Peppes konditori i Lessebo.

– Jag hade ingen aning om vad jag gav mig in på, och tur var väl det, skrattar han.

Han älskade sitt yrke, och säger att det passade honom utmärkt att arbeta på nätterna: ”När man inte har en massa folk som springer omkring och säger vad man ska göra.” Han kunde gå in i lugnet och kreativiteten.

– Jag gillade att baka kakor, och tårtor, framför allt figurtårtor.

Ständig snuva

Han tyckte också om att bageriet var en samlingspunkt. Folk sågs där över en kopp kaffe.

– Nackdelen med att driva eget var den ständiga oron över att inte hitta kompetent personal eller få ihop det ekonomiskt. Även när jag hade semester snurrade det i huvudet.

– Och så var det den ständiga snuvan som kom efter ett par år. Enda gången han inte kände sig täppt och snuvig var mellan jul och trettondagsaftonen, då bageriet var stängt.

– Men jag trodde det berodde på stress, att jag var sliten och lättmottaglig för olika virus.

Tvungen att sälja

Men så kom den där dagen då Peter fick svårt att andas på riktigt. Det blev en väckarklocka som fick honom att söka hjälp.

– Läkaren konstaterade ganska direkt att jag hade mjöldamms­allergi. Hon avrådde mig inte från att fortsätta jobba som bagare, men konstaterade att det inte kommer att bli bättre, troligen sämre.

Tillsammans med frun kom han därför fram till att det var dags att sälja bageriet.

– Självklart var det på sätt och vis en livskris. Vad skulle jag göra? Jag kunde ju inget annat.

Det kom att ta nästan två år att hitta bra köpare till bageriet. Peter fortsatte under tiden att jobba som bagare. De satte in luftrenare och han fick ta astmamedicin och en rad andra tabletter.

– Det är först nu i efterhand som jag har insett hur kämpig den perioden var.

Fick nytt jobb

I december 2022 fick bageriet nya ägare. Martina hittade direkt ett jobb på en redovisningsfirma.

– Jag var såklart orolig över hur det skulle gå för mig, men jag slängde ut en del trådar och fick tips om ett jobb inom industrin. På intervjun förklarade jag att jag inte hade någon erfarenhet av vals-sliperi, men chefen kände till mig, visste väl lite vad jag gick för, och sa att bara jag kunde lära mig så.

Bagare var ditt drömyrke som ung, hur har det varit att behöva lämna det, samtidigt som du fick gå från att vara egenföretagare till att bli anställd?

– Visst var jag orolig innan, man vet ju vad man har men inte vad man får. Men nu är jag tacksam för allergin. Den blev den spark i baken jag behövde för att göra den här livsförändringen.

Vad har varit bra?

– Det är härligt att vara anställd, en helt annan trygghet. Jag slipper oroa mig för pengar. Jag går till jobbet, gör det jag ska, och så kommer det pengar den 25:e varje månad!

Bättre lungfunktion

Bröd gillar han dock fortfarande, och det händer att han kilar förbi bageriet, tar sig en kopp kaffe och köper en bulle eller tre.

– Allt smakar så mycket godare nu när jag slipper göra det själv, skrattar han.

Även hälsan har förbättrats sedan han slutade. Lungfunktionen är tillbaka på normala värden.

Har du tips till andra som hamnar i liknande situation?

– Det är dumt att fortsätta utsätta kroppen för allergenen. Förändring kan kännas läskigt, men blir i slutändan ofta bra. Så våga ta steget, är mitt tips.

Peter Edvardsson

Ålder: 44 år.
Familj: Frun Martina och barnen Nora, 16, och Oliver, 10 år.
Bor: I Lessebo.
Gör: Jobbar inom industrin, på ett valssliperi.