Ny syn på allergi i Finland

Ny forskning tyder emellertid på att det grundläggande problemet i dagens ”allergi- och astmaepidemi” inte är att man misslyckats med att undvika allergen, utan att det skett en störning i befolkningens immunologiska balans.

I dagens urbana miljöer finns inte fler allergener i den mänskliga miljön än tidigare – utan snarare färre. Allergier verkar alltså inte handla så mycket om nya riskfaktorer, utan snarare om en minskning av skyddsfaktorer.

Naturen skyddar

Mångfaldshypotesen utkristalliserades under de första åren av allergiprogrammet. Enligt den berikar kontakten med naturens mångfald hudens, tarmens och luftvägarnas bakterieflora, stärker immunförsvaret och skyddar mot allergier. Allergiprogrammet testade hypotesens giltighet genom att byta ut undvikandestrategin mot en toleransstrategi och genom att fråga hur vi kan stärka den immunologiska toleransen hos både individen och befolkningen.

Det var också viktigt att minska rädslan och medikaliseringen och att rikta vårdens resurser mot de allvarliga formerna av allergi.

Målet med programmet var allergihälsa, det vill säga ett så normalt liv som möjligt trots allergier. Att det i vissa fall finns ett verkligt behov av att undvika allergener behövde också visas, de med allvarliga symtom behövde erbjudas bättre behandling och livshotande allergiska reaktioner behövde förhindras. Fokus låg på allergier bland barn.

Budskap och mål

Programmet genomfördes genom utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal och kommunikation till befolkningen. Praxis förändras bara om attityderna ändras först.

Huvudbudskapen till befolkningen var:
Stötta hälsan, inte allergin.
Förstärk toleransen.
Ny attityd till allergi, undvik inte allergener i onödan.
Identifiera och behandla allvarliga allergier i tid.
Förbättra luftkvaliteten, bort med tobak.

Målsättningarna för hälsovården löd:
Förebygg uppkomst av allergisymtom.
Öka befolkningens tolerans mot allergen.
Förbättra allergidiagnostiken.
Minska arbetsrelaterade allergier.
Minska kostnader som orsakats av allergi.

Riktlinjer för egenvård

Utbildningen har fokuserat på svår allergi, så som att känna igen anafylaxi och ta hand om det på ett bra sätt. Därför var det förväntat att akutvårdsbesök på grund av anafylaxi skulle öka. Detta ska dock följas upp då även en äkta ökning av fallen antas ha skett. Till exempel har anafylaxi orsakad av nötter bland barn ökat kraftigt sedan 2012.

Riktlinjer för egenvård togs fram för tio olika symtom/sjukdomar, bland annat astma, allergisk rinit, allergisk ögoninflammation och dermatit. Syftet med riktlinjerna var att hjälpa patienterna att själva identifiera försämring av symtom, få rätt medicinering och ta kontakt med vården.

Attityder och praxis har ändrats

Även om allergiprogrammet betonade tolerans, är undvikande fortfarande relevant när allergenet orsakar allvarliga symtom. Instruktioner om att undvika är nu bättre motiverade och råden till patienten skräddarsys istället för generella råd om undvikande.

Bördan av allergiska sjukdomar har lindrats, framför allt genom att förändra attityder och praxis, genom att göra saker på ett nytt sätt. Projektfinansiering behövdes för utbildning och kommunikation, men sjukvården förändrade sin verksamhet utan ökade resurser.

Resultat av allergiprogrammet

• Av vuxna astmatiker i Helsingfors hade 41 % varit symtomfria under året innan enkätundersökningen 2016. År 2006 var motsvarande siffra 31 %.
• Mängden specialkost på grund av allergi bland barn minskades i hela landet med cirka 50 %.
• Arbetsrelaterade allergiska sjukdomar minskades med 45 %.
• Sjukhusbesöken på grund av astma minskade, men akutvårdsbesöken minskade signifikant endast bland barn.
• Anafylaxi orsakade mer akutvårdsbesök än innan.
• De årliga direkta och indirekta kostnaderna av astma och allergi minskade med 200 miljoner euro (30 %) från 2007 till 2018.

Källa: Haahtela T, Valovirta E,  Saarinen K et al. Kansallinen allergiaohjelma 2008–2018 muutti asenteita ja vähensi sairastavuutta. Suom Lääkäril 2020;75:1760–9.