Förbundet som fick röken att skingras

På 50-, 60- och 70-talen var vardagen för personer med astma och allergi ofta tuff. Cigarettröken låg tung i skolor, på arbetsplatser och på restauranger. Soffor i manchestertyg, heltäckningsmattor och tunga gardiner samlade damm och askkoppar stod framme överallt. Parfym var norm och allergi­anpassad mat, som havregrädde, var ännu inte uppfunnen. Att samhället skulle anpassas efter känsliga luftvägar var långt ifrån självklart. Och en ganska allmän uppfattning var att allergier ”bara satt i huvudet”.

Men någon var ju tvungen att börja kämpa för förändring – och det gjorde vi.

1956

När allt började
Den 22 september 1956 bildas Astma- och Allergiförbundet på hotell Hörnan i Uppsala. Lokalföreningar från hela landet går samman för att arbeta nationellt med vård, forskning, information och samhällspåverkan. Carl-Patric Ossbahr väljs till förbundets första ordförande.

1970-talet

Svalan får luft under vingarna
Allt börjar med en enkel fråga från medlemmar: vilket tvättmedel tål jag? På 70-talet börjar förbundet rekommendera parfymfria tvätt- och sköljmedel, något som då uppfattas som både ovanligt och överdrivet. Snart följer allt från dammsugare till sängar och målarfärg. Det som började litet och försiktigt har genom åren vuxit till något verkligt stort. I dag heter märkningen Asthma Allergy Nordic.

1970- & 80-talen

Mindre kli 
på jobbet
Förbundet bidrar starkt till att yrkesallergierna minskar, samt att astma och allergi erkänns som folksjukdomar.

1989

Money, money, 
money…
Röda Fjädern-insamlingen samlar in drygt 60 miljoner kronor till astma- och allergiforskning. Pengarna blir grunden till förbundets forskningsfond och lägger basen för framtida forskning, nya behandlingsmetoder och ökad kunskap. Allergi är fortfarande ett relativt lågt prioriterat forskningsområde, men insamlingen visar att engagemanget är stort.

1990-talet

Röken börjar skingras
Arbetet mot rökning tar fart.
Det börjar med ett önskemål om 
att i alla fall några rum på varje 
hotell ska vara rökfria, och senare inrikesflyget. Att inte få röka under
en timmes flygning anses som 
något oerhört inskränkande.

1995

Checklista som 
skyddar barn
Allergironden tas fram som ett konkret verktyg för skola och förskola. Att systematiskt kartlägga allergirisker i barns miljöer är vid tidpunkten något nytt – i dag ses det som en självklar del av ett förebyggande arbetsmiljöarbete. 2012 blir Allergironden tillgänglig för skolor i hela landet.

1996

Lek, läger och lika villkor
Barnallergifonden startas för att stötta barn med astma, allergi eller eksem. Genom stöd till sommarläger och aktiviteter får barn möjlighet att delta på lika villkor. I dag heter fonden Barnallergifonden Svalan.

1998

En långsiktig 
forskningssatsning
Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond bildas. Beslut tas om regelbunden utdelning av medel till forskning om astma, allergi, eksem och överkänslighet – en satsning som stärker diagnostik och behandling.

2001

Nickelallergin pressas tillbaka
EU:s nickeldirektiv börjar gälla och sätter gränser för hur mycket nickel som får finnas i bland annat smycken, klockor och mobiltelefoner. Nickelallergi är den vanligaste kontaktallergin och redan efter några år syns en tydlig minskning av antalet drabbade.

2005

Rökfri luft 
på menyn
Riksdagen beslutar om rökfritt på restauranger efter lång opinionsbildning där förbundet varit pådrivande. Inför beslutet är kritiken högljudd. Många befarar att restauranglivet ska gå i graven. I stället blir resultatet bättre luft, mindre astmabesvär och större möjlighet att delta i samhället för personer med astma och allergi.

2019

Ännu fler ciggfria zoner
Den utökade tobakslagstiftningen träder i kraft och gör lekparker, uteserveringar, perronger, entréer och and­ra offentliga miljöer rökfria. En viktig seger för personer med astma, för anställda i restaurangbranschen – och för barn och unga som annars riskerar att utsättas för passiv rökning.

2020

Fokus på barnens matallergier
Forskningsfonden satsar tio miljoner kronor på en unik forskningsinsats om matallergi hos barn, med input från föräldrar. Målet är bättre förståelse, behandling och stöd för barn och familjer som lever med matallergi.

2021

Pollenprognoser 
i hela landet
Efter flera års påverkansarbete säkras de nationella pollenmätningarna med långsiktig finansiering. Naturhistoriska riksmuseet får ansvar för insamling och prognoser, en avgörande vardagshjälp för pollen­allergiker och ett lyft för folkhälsoarbetet.

2024

Mot en jämlik 
allergivård
Regeringen ger Socialstyrelsen och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer och ett allergiprogram. Ett viktigt steg mot likvärdig vård, bättre förebyggande arbete och ökad trygghet oavsett var i landet du bor.

2026

Ny allergistrategi 
på väg
Socialstyrelsen och Livsmedelsverket lämnar över förslag på en nationell strategi för allergivården till regeringen. Och i april kom Socialstyrelsen med nya riktlinjer för allergi.

Alla dessa eldsjälar

Bakom förbundets framsteg finns människor som inte nöjde sig med hur det var. Här är tre som satte tydliga avtryck:

Kerstin 
Hejdenberg
Karismatisk förbundsordfö-
rande på 1990-talet som åstadkom storverk. Var med och startade den europeiska samorganisationen EFA, som i år fyller 35 år. Bidrog till att Röda Fjädern-insamlingen lade grunden till dagens Forskningsfond. Gick bort i bröstcancer år 2000, alldeles för tidigt. Forskningsfonden delar numera även ut ett stipendium i hennes namn, Kerstin Hejdenbergs stipendium.

Britta 
Andersson
Ordförande i Forskningsfonden i tolv år under 2000-talet och ordförande i länsföreningen i Stockholm. Drivande i Folkhälsoinstitutets allergiprogram och en viktig röst för att lyfta fram kvinnor i ledande roller inom rörelsen.

Holger 
Segerlund
Legendarisk ordförande i allergiföreningen i Stockholm och i förbundsstyrelsen. Entreprenör och organisatör som byggde stark ekonomi, främst för sin förening men också för förbundet i Mellansverige. Allt annat än okontroversiell, men utan tvekan en central person i förbundets historia.